KURSPLAN
Allmän pedagogik, 7,5 högskolepoäng
General Education, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2024
Kurskod: | FLALP34 |
Fastställd av: | Forskningschef HLK 2023-05-25 |
Gäller fr.o.m.: | Våren 2024 |
Version: | 1 |
Utbildningsnivå: | Forskarnivå |
Forskarutbildningsämne: | Pedagogik
|
Lärandemål
De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för centrala strömningar i pedagogikens idéhistoria
- beskriva ny och aktuell pedagogisk forskning i relation till pedagogisk teori och filosofi
Färdighet och förmåga
- tillämpa teoretiska begrepp inom pedagogiken i relevanta analytiska sammanhang
- urskilja och arbeta med allmänpedagogiska frågeställningar och uttrycka detta arbete i såväl korta resonemang som mer grundlig och utömmande argumentation
- sammanfatta analyser rörande allmänpedagogiska frågeställningar i diskuterande framställningar
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt reflektera över relationen mellan allmänpedagogik och utbildningspolitik/praktisk pedagogik
- reflektera över allmänpedagogiska frågeställnigar i relation till pedagogikens teoretiska och praktiska utmaningar.
Innehåll
- Centrala strömningar i pedagogikens idéhistoria
- Allmänpedagogiska problemställningar
- Centrala och normativa utbildningsteoretiska problemställningar
- Utbildning, uppfostran, omsorg och fostran
- Pedagogik, samhälle och politik
- Pedagogikens särart och vetenskapliga status
Undervisningsformer
Föreläsning, seminarier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används digital lärplattform.
Den som antagis till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten til undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.
Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
Lärandemålen utgör grunden för undervisningens upplägg, kurslitteraturens sammansättning och examination. Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift i grupp och en individuell skriftlig inlämningsuppgift.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.
Övrigt
Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.
Kurslitteratur
Burman, A. (2019) Pedagogikens idéhistoria. Studentlitteratur. (359 sidor)
Corbett, J., & Norwich, B. (2013). Common or specialized pedagogy?. In Curriculum and Pedagogy in Inclusive Education(pp. 25-42). Routledge. (18 sidor)
Illeris, K. (2018). An overview of the history of learning theory. European Journal of Education, 53(1), 86-101. (15 sidor)
Jensen, H. S., Korsgaard, O., & Kristensen, J. E. (2017). Paedagogikkens idehistorie. Aarhus Universitetsforlag. (525 sidor)
Knight, T., & Pearl, A. (2000). Democratic education and critical pedagogy. The Urban Review, 32, 197-226. (29 sidor)
Sjöström, J., & Eilks, I. (2020). The Bildung theory—From von Humboldt to Klafki and beyond. Science Education in Theory and Practice: An Introductory Guide to Learning Theory, 55-67. (12 sidor)
Uljens, M. (2002). The Idea of a Universal Theory of Education—An Impossible but Necessary Project?. Journal of philosophy of education, 36(3), 353-375. (22 sidor)
Von Humboldt, W. (2000). Theory of bildung. Teaching as a reflective practice: The German Didaktik tradition, 57-61. (5 sidor)
Övrigt:
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)
Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University
(I alt: 956 sidor)