Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna

- redogöra för olika didaktiska traditioner inbegripet läroplansteori
- redogöra för olika perspektiv på och argument för bildning

- jämföra och redogöra för vetenskapsteoretiska ställningstaganden inom didaktiska forskningstraditioner och deras betydelse för val av kunskapsobjekt och forskningsmetoder
- designa en didaktisk studie och argumentera för centrala begreppsliga ställningstaganden relaterade till forskningsmetodologiska val

- kritiskt reflektera över olika kunskaps- och läroplansteoretiska perspektiv med avseende på deras betydelse för didaktisk forskning
- analysera och kritiskt reflektera över didaktiska traditioner ur ett bildningsperspektiv

• Didaktikens historiska förankring och utveckling över tid
• Historiska och samtida perspektiv på didaktiska praktiker
• Läroplansteorier
• Didaktisk teoribildning och didaktiska forskningstraditioner

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift och seminarier.
Information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygsättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Applebee, Arthur N. (1996). Curriculum as conversation. Transforming traditions of teaching and learning. University of Chicago Press. (158 sidor).

Banks, James A. & Banks, Cherry A.M. (Red.) (2016 alt. 2013). Multicultural education: issues and perspectives. (Ninth edition.) John Wiley & Sons, Inc. (kap. 1-3 & 7). (ca 60 sidor).

Colomb, Jaques. (1999). School knowledge and didactic analysis: a research perspective in comparative didactics. Instructional Science, 27(1-2), 53-71. (18 sidor).

Comenius, Johan A. (1989). Didactica Magna. Daidalos. (ca 60 sidor).

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Studentlitteratur. (ca 60 sidor).

Jank, Werner & Meyer, Hilbert (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori + sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens. I Michael, Uljens (Red.), Didaktik - teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur. (s. 17–34 och s. 35–46). (30 sidor).

Johansson, Ulla (2003). Frame Factors, Structures, and Meaning Making: Shifting Foci of Curriculum Research in Sweden. I: William F. Pinar (Red.). International handbook of curriculum research. L. Erlbaum Associates. (s. 575-593). (18 sidor).

Klette, Kristi (2007). Trends in Research on Teaching and Learning in Schools: didactics meets classroom studies. European Educational Research Journal, 6(2), s. 147-160. (13 sidor).

Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Gleerups. (23 sidor).

Larsson, Staffan (2006). Didaktik för vuxna tankelinjer i internationell litteratur. Vetenskapsrådet (elektronisk resurs) (ca. 140 sidor).

Ligozat, Florence & Almqvist, Jonas. (2018). Conceptual frameworks in didactics – learning and teaching: Trends, evolutions and comparative challenges. European Educational Research Journal 17(1), s. 3 – 16. (13 sidor).

Pinar, William (Red.). (2003). International handbook of curriculum research. L. Erlbaum Associates. (ca 120 sidor).

Sato, Mistilina & Kemper, Sara (2017). Teacher Assessment from Pre-service through In-service Teaching. I D. Jean Clandinin & Jukka Husu (Red.), The Sage handbook of research on teacher education (s. 944-962). London: SAGE. Publications. (19 sidor).

Toom, Aauli (2017). Teachers’ Professional and Pedagogical Competencies: A Complex Divide between Teacher Work, Teacher Knowledge and Teacher Education. I D. Jean Clandinin & Jukka Husu (Red.), The Sage handbook of research on teacher education (s. 803-819).

Uljens, Michael & Ylimaki, Rose M. (2017). (Red.). Bridging Educational Leadership, Curriculum Theory and Didaktik: Non-affirmative Theory of Education. Springer. (kap. 1 & 11). (ca 40 sidor).

Westbury, Ian, Hopmann, Stefan & Riquarts, Kurt (Red.). (2000). Teaching as a reflective practice: the German Didaktik tradition. L. Erlbaum Associates (valda delar, ca 150 sidor).

Zinger, Dorothy, Tate, Tamara & Warschauer, Mark (2017). Learning and Teaching with Technology: Technological Pedagogy and Teacher Practice. I D. Jean Clandinin & Jukka Husu (Red.), The Sage handbook of research on teacher education (s. 577-593). (17 sidor).

Ett urval artiklar/kapitel i antologier tillkommer i samråd med kursansvarig (ca 300 sidor).


Övrigt:
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser- så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University