De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna visa fördjupad insikt inom ett ämnesdidaktiskt fält avseende

- vilka kunskapsobjekt som setts som centrala under 2000-talet.
- Vilka konkurrerande vetenskapsteoretiska och metodologiska ställningstaganden som är aktuella inom fältet.
- vilka slags resultat som har genererats utifrån vetenskapsteoretiska och metodologiska ställningstaganden.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att

- jämföra några ämnesdidaktiska traditioner avseende vetenskapsteoretiska och metodiska ställningstaganden och redogöra för centrala skillnader och likheter mellan dem.
- använda universitetsbibliotekens databaser för att söka, bedöma och välja exempel på internationell och nationellt publicerade sakkunniggranskade artiklar som kan bidra till att belysa valda ämnesdidaktiska traditioner.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att

- kritiskt granska didaktiska och ämnesdidaktiska studier i relation till vetenskapsteoretiska utgångspunkter och metodiska val och dra slutsatser om studiernas bidrag till utvecklingen av vald ämnesdidaktik som forskningsfält i Sverige och internationellt.

• ämnesdidaktiska teorier om kunskap, undervisning, lärande och bedömning och deras bidrag till valt forskningsfält
• läroplansteoretiska traditioner av betydelse för utvecklingen inom forskningsfältet
• metodologiska val i förhållande till kunskapsobjekt

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart. Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter, muntlig presentation i grupp samt konstruktivt deltagande i seminarium.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Apple, Michael W. (1993). The Politics of Official Knowledge: Does a National Curriculum Make Sense? Teachers College Record 95 (2), s. 222-241. (20 sidor)

Carlgren, I. (2011). The content of schooling - from knowledge and subject matter to knowledge formation and subject specific knowing. I: E. Forsberg (red.), Curriculum theory revisited. Curriculum as content, pedagogy and evaluation (s. 69-82). Saarbrücken: Lambert Academic Publishing GmBH. (13 sidor)

Colomb, J. (1999). School knowledge and didactic analysis : a research perspective in comparative didactics. Instructional science : an international journal 27, s. 53-71. (18 sidor)

Deng, Z. & Luke, A. (2008). Subject Matter: Defining and Theorizing School Subjects. I:
F. M. Connelly, M. F. He & J.A. Phillion (Eds.), The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction (s. 66-88). Thousand Oaks, CA.: SAGE Publications, Inc. (22 sidor)

Educare (2017:2). Tema: Flerspråkighet i svenskämnet. (valda delar, ca. 100 sidor)

Englund, T., Forsberg, E., Sundberg, D. (2012). Vad räknas som kunskap? I: T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg (Red.), Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 5-19). Stockholm: Liber. (14 sidor)

Eriksson, I. (2007). Mål i grundskolans tidigare år. Mål för alla : perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår. I: Skolverket: Mål för alla: perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår (s. 199-221). Stockholm: Skolverket (22 sidor)

Hirst, P. (1974). Knowledge and the curriculum: a collection of philosophical papers, London: Routledge. (194 sidor)

Goodson, I. F. (1993). School subjects and curriculum change: studies in curriculum history (3. ed.), London: Falmer. (228 sidor)

Hirst, P.H. (1993). Education, knowledge and practices, I: Barrow, R., Hirst, P. H. & White, P. (red.), Beyond Liberal Education: Essays in Honour of Paul H. Hirst. London: Routledge, s. 184-200 (16 sidor)

Ligozat, F. & Almqvist, J. (2018). Conceptual frameworks in didactics – learning and teaching: Trends, evolutions and comparative challenges. European Educational Research Journal 17 (1), s. 3 – 16. (13 sidor)

Ligozat, F., Lundqvist, E. & Amade-Escot, C. (2018). Analysing the continuity of teaching and learning in classroom actions: When the joint action framework in didactics meets the pragmatist approach to classroom discourses. European Educational Research Journal 17 (1), s. 147–169. (22 sidor)

Lindström, L. (red.) (2009). Nordic visual arts education in transition: a research review. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från Vetenskapsrådet (215 sidor)

Lundström, S. & Olin Scheller, C. (2010). Narrativ kompetens – en förutsättning i multimodala textuniversum? Tidskrift för litteraturvetenskap 40 (2-3), s. 107-118 (11 sidor)

Phillips, D. C. (1993): Paul Hirst's structure, or the uses, and abuses, of an overworked concept. I: Barrow, R., Hirst, P. H. & White, P. (red.), Beyond Liberal Education: Essays in Honour of Paul H. Hirst. London: Routledge. s. 79-93 (14 sidor)

Popkewitz, T. (2010). The Limits of Teacher Education Reforms: School Subjects, Alchemies, and an Alternative Possibility. Journal of Teacher Education 61 (5), s. 413–421. (8 sidor)

van Oers, B. (2001). Educational forms of initiation in mathematical culture. Educational Studies in Mathematics 46, s. 59–85. (16 sidor)

Utöver detta väljer kursdeltagarna litteratur för specialisering inom ett ämnesdidaktiskt fält: en ämnesdidaktisk avhandling och två peer-review granskade artiklar.

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden– Högskolan för lärande och kommunikation, finns på PingPong.

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html