De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

• identifiera olika perspektiv på och nivåer av kommunikation och hållbarhet
• förklara hur kommunikation kan leda till såväl hållbar som ohållbar utveckling i samhället.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

• tillämpa begrepp knutna till hållbar kommunikation i teoretisk och empirisk forskning på avancerad nivå
• utveckla forskningsproblem och frågor kopplade till hållbar kommunikation.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att:

• kritiskt utvärdera och problematisera kommunikationens roll för hållbar utveckling och dess processer.

• Introduktion till hållbar utveckling och de komplexa relationerna mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet
• Introduktion av begreppet hållbar kommunikation
• Hållbar kommunikation och journalistik
• Hållbar kommunikation som tvärsektoriell samverkan
• Hållbar kommunikation och social förändring
• Hållbar kommunikation och ideologikritik

Detta är en webbaserad distanskurs, som inkluderar förinspelade föreläsningar, online-seminarier och uppgifter.

Undervisningen bedrivs på engelska.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning, dvs. att den sökande antingen har avlagt en examen på avancerad nivå eller fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå.
Kunskaper i engelska motsvarande engelska 6/engelska B krävs.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen bedöms med Underkänd eller Godkänd.
Examinationen baserar sig på en skriftlig uppgift som utförs i slutfasen av kursen. För godkänt betyg krävs deltagande vid det seminarium där uppgiften presenteras muntligt och diskuteras.
Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker digitalt vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och lämnas till utbildningsledaren. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Berglez, Peter (2008). What is Global Journalism? Theoretical and Methodological Conceptualisations. Journalism Studies, 9(6), 845-858. (14 p.).

Berglez, Peter, Olausson, Ulrika & Ots, Mart (eds) (2017). What is Sustainable Journalism? What is Sustainable Journalism: Integrating the Environmental, Social and Economic Challenges of Journalism. New York: Peter Lang Inc. (Introduction, chapters 1-3, 5, 7, 8, 12, 13, 16-18, 20. About 200 p.).
Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (2014). The Post-Political Condition of Climate Change: An Ideology Approach. Capitalism, Nature, Socialism, 25(1), 54-71. (17 p.)

Hansen, Anders (2018). Environment, Media and Communication. Second Edition. Routledge. (244 p.).

Hassler, Björn, Gilek, Michael, Jönsson, Anna Maria & Saunders, Fred (2019). Cooperating for Sustainable, Regional, Marine Governance. Working paper 2019:1. Södertörn University. (76 p.).

Hornsey, Matthew J., Harris, Emily A., Bain, Paul G., & Fielding, Kelly S. (2016) Meta-analyses of the Determinants and Outcomes of Belief in Climate Change. Nature Climate Change, 6, 622–626. (5 p.).

Jacobsson, Diana (2019). In the Name of (Un)Sustainability: A Critical Analysis of How Neoliberal Ideology Operates Through Discourses About Sustainable Progress and Equality. TripleC 17(1): 19-37. (18 p.)

Jönsson, Anna Maria & Karlsson, Mikael (2016). Cooperation, Media and Framing Processes.
Insights from a Baltic Sea Case Study. Nordicom Review, 37(special issue), 41-55. (15 p.).

Koschman, Matthew A., Kuhn, Timothy & Pfarrer, Michael D. (2012). A Communicative Framework of Value in Cross-Sector of Partnerships. Academy of Management Review, 37(3), 332-354. (23 p.).

Lekakis, Eleftheria J. (2017). Culture jamming and brandalism for the environment: the logic of appropriation. Popular Communication, 15(4), 311-327. (18 p.)

Olausson, Ulrika (2018). Stop Blaming the Cows!”: How Livestock Production is Legitimized in Everyday Discourse on Facebook. Environmental Communication, 12(1), 28-43. (15 p.).

Pattberg, Philipp (2007). Conquest, Domination and Control: Europe’s Mastery of Nature in Historic Perspective. Journal of Political Ecology, 14. (9 p.).

Raworth, Kate (2018). Doughnut Economics: Seven Ways to Think Like a 21st-Century Economist. Random House Business Books. (384 p.).

Touri, Maria (2016). Development Communication in Alternative Food Networks: empowering Indian farmers through market relations. Journal of International Communication, 22(2), 209-228. (19 p.).

United Nations. Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. A/Res/70/1. Available at www.sustainabledevelopment.un.org. (41 p.).

Uldam, Julie & Askanius, Tina (2013). Online Civic Cultures? Debating Climate Change Activism on YouTube. International Journal of Communication, 7: 1185–1204. (19 p.).

Van Leuven, Sarah & Berglez, Peter (2016). Global Journalism between Dream and Reality: A comparative study of The Times, Le Monde and De Standaard. Journalism Studies, 17(6), 667–683. (16 p.).

Övrigt
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University