De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

• identifiera olika perspektiv på kommunikation och hållbarhet
• förklara hur kommunikation kan bidra till hållbara eller ohållbara processer i samhället
• identifiera olika skalor i samspelet mellan kommunikation och hållbarhet
• identifiera ideologiska aspekter i samspelet mellan kommunikation och hållbarhet

• tillämpa begrepp knutna till hållbar kommunikation i teoretisk och empirisk forskning på avancerad nivå
• utveckla forskningsproblem och frågor kopplade till hållbar kommunikation.

• kritiskt utvärdera och problematisera kommunikationens roll för hållbar utveckling och dess processer.

• Introduktion till hållbar utveckling och de komplexa relationerna mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet
• Introduktion av begreppet hållbar kommunikation
• Hållbar kommunikation och journalistik
• Hållbar kommunikation som tvärsektoriell samverkan
• Hållbar kommunikation och social förändring
• Hållbar kommunikation och ideologikritik

Detta är en hybridkurs som inkluderar både föreläsningar och seminarier på campus och online, samt en examinationsuppgift.

Undervisningen bedrivs på engelska.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning, dvs. att den sökande antingen har avlagt en examen på avancerad nivå eller fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå.
Kunskaper i engelska motsvarande engelska 6/engelska B krävs.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Examinationen baseras på en skriftlig inlämningsuppgift i slutet av kursen. För att bli godkänd är det obligatoriskt att aktivt delta i seminariet där den skriftliga uppgiften presenteras och diskuteras muntligt.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Almeida, P. (2019). Climate justice and sustained transnational mobilization. Globalizations, 16(7), 973-979.(5p.)

Berglez, Peter, Olausson, Ulrika & Ots, Mart (eds) (2017). What is Sustainable Journalism? What is Sustainable Journalism: Integrating the Environmental, Social and Economic Challenges of Journalism. New York: Peter Lang Inc. (Introduction, chapters 1-3, 5, 7, 8, 12, 13, 16-18, 20. About 200 p.).

Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (2014). The Post-Political Condition of Climate Change: An Ideology Approach. Capitalism, Nature, Socialism, 25(1), 54-71. (17 p.)

Berglez, Peter, Gearing, Amanda (2018). The Panama and Paradise Papers: The Rise of a Global Fourth Estate. International Journal of Communication, 12, 4573-4592. (19 p.).

Cronon, William (1996). The Trouble with Wilderness: Or, Getting Back to the Wrong Nature. Environmental History, 1(1), 7-28. (22 p.).

Dutta, M. J. (2015). Decolonizing communication for social change: A culture-centered approach. Communication Theory, 25(2), 123-143. (20 p.).

Hansen, Anders (2018). Environment, Media and Communication. Second Edition. Routledge. (244 p.).

Hartley, J., Ibrus, I., & Ojamaa, M. (2021). Emergent self-mediating classes in the digital semiosphere: Covid-19 conspiracies and the climate justice movement. Nordic Journal of Media Studies, 3(1), 118-140. (22 p.).

Hornsey, Matthew J., Harris, Emily A., Bain, Paul G., & Fielding, Kelly S. (2016) Meta-analyses of the Determinants and Outcomes of Belief in Climate Change. Nature Climate Change, 6, 622–626. (5 p.).

Jacobsson, Diana (2019). In the Name of (Un)Sustainability: A Critical Analysis of How Neoliberal Ideology Operates Through Discourses About Sustainable Progress and Equality. TripleC 17(1): 19-37. (18 p.)

Jönsson, Anna Maria & Karlsson, Mikael (2016). Cooperation, Media and Framing Processes. Insights from a Baltic Sea Case Study. Nordicom Review, 37(special issue), 41-55. (15 p.).

Koschman, Matthew A., Kuhn, Timothy & Pfarrer, Michael D. (2012). A Communicative Framework of Value in Cross-Sector of Partnerships. Academy of Management Review, 37(3), 332-354. (23 p.).

Kukutai, T., & Taylor, J. (2016). Data sovereignty for indigenous peoples: current practice and future needs. In Indigenous data sovereignty: Toward an agenda. ANU Press. (Chapters 2 and 4, 43p.)

Lekakis, Eleftheria J. (2017). Culture jamming and brandalism for the environment: the logic of appropriation. Popular Communication, 15(4), 311-327. (18 p.)

Magallanes-Blanco, C. (2015). Talking about our mother: Indigenous videos on nature and the environment. Communication, Culture & Critique, 8(2), 199-216. (16p.).

Olausson, Ulrika (2020). Making Sense of the Human-Nature Relationship: A Reception Study of the "Nature Is Speaking" Campaign on YouTube. Nature and Culture, 15(3), 272-295. (22 p.).

Olausson, Ulrika & Uggla, Ylva (2019). Celebrities “Celebrifying” Nature: The Discursive Construction of the Human-Nature Relationship in the Nature Is Speaking Campaign. Celebrity Studies. DOI: 10.1080/19392397.2019.1626749. (18 p.).

Pattberg, Philipp (2007). Conquest, Domination and Control: Europe’s Mastery of Nature in Historic Perspective. Journal of Political Ecology, 14. (9 p.).

Sassen, S. (2000). Women's Burden: Counter-geographies of Globalization and the Feminization of Survival. Journal of international affairs, 503-524. (20p.).

Touri, Maria (2016). Development Communication in Alternative Food Networks: empowering Indian farmers through market relations. Journal of International Communication, 22(2), 209- 228. (19 p.).

United Nations. Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development.A/Res/70/1. Available at http://www.sustainabledevelopment.un.org. (41 p.).

Van Leuven, Sarah & Berglez, Peter (2016). Global Journalism between Dream and Reality: A comparative study of The Times, Le Monde and De Standaard. Journalism Studies, 17(6), 667–683. (16 p.).

Övrigt
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University