De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

• redogöra för likheter och skillnader mellan olika kvalitativa forskningsansatser, datainsamlings- och databearbetningsmetoder
• redogöra för relationer mellan kvalitativa forskningsansatser, datainsamlings- och databearbetningsmetoder
• beskriva hur trovärdighet behandlas i kvalitativa studier.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att:

• självständigt insamla och kvalitativt bearbeta ett datamaterial samt sammanställa resultatet av bearbetningen
• argumentera vetenskapligt såväl muntligt som skriftligt angående likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metoder
• tillämpa och argumentera för etiska ställningstaganden inom forskning.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren:

• ha fördjupad insikt i olika kvalitativa forskningsansatser och metoders möjligheter och begränsningar
• kunna självständigt och kritiskt granska olika studier avseende relationen forskningsansats, sätt att samla in och bearbeta data samt presentation av forskningsresultat.

• Fördjupning i några olika forskningsansatser
• Hermeneutik som grund för kvalitativa studier
• Kvalitetskriterier i kvalitativa studier
• Insamling och analys av kvalitativ data
• Vetenskaplig argumentation

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs antagning till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter, muntlig presentation i grupp samt aktivt deltagande i seminarium.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Obligatorisk litteratur
Geertz, Clifford. (1973). Thick description: toward an interpretive theory of culture, in: The interpretation of cultures: selected essays. New-York/N.Y./USA: Basic Books. 30 s.

Graneheim, Ulla, & Lundman, Berit. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures of trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Hsieh, Hsiu-Fang, & Shannon, Sarah. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research, 15(9): 1277-1288.

Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 412 s.

Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35.

Malmqvist, Johan, Hellberg, Kristina, Möllås, Gunvie, Shevlin, Michael, & Rose, Richard. (2019). Conducting the pilot study – a neglected part of the research process? Methodological findings supporting the importance of piloting in qualitative research studies. International Journal of Qualitative Methods. 17 s.

Somekh, Bridget, & Lewin, Cathy. (2005). Research methods in the social sciences. London: Sage. 368 s.

Tracy, Sarah. (2010). Qualitative Quality: Eight ''Big-Tent'' Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10) 837–851.

Valfri doktorsavhandling i samråd med kursansvarig.

Förslag på fördjupande litteratur
Fenomenografi
Marton, Ference, & Booth, Shirley. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Kap. 6. 31 s.

Larsson Staffan. (1986). Kvalitativ metod – Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. 49 s.

Svensson, Lennart. (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education Research & Development, IV(4), 529-545.

Fenomenologi
Bengtsson, Jan. (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Hugo, Martin. (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem, 2013(1). Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Kap. 2. 11 s.

Van Manen, Max. (1990). Researching Lived Experience. Michigan USA: Edwards Brothers. 197 s.

Hermeneutik
Ödman, Per-Johan. (1979). Tolkning, förståelse och vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag. 198 s.

Segolsson, Mikael. (2011). Lärandets Hermeneutik – Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Dissertation Seies No. 10: School of Education and Communication: Jönköping university. 234 s.

Diskursanalys
Winther Jørgensen, Marianne., & Phillips, Louise. (2002). Discourse analysis as theory and method. London: Sage. [Svensk översättning: Diskursanalys som teori och metod]. Lund: Studentlitteratur, 2000. 201 s.

Grounded Theory
Glaser, Barney. (2010/1998). Att göra grundad teori - problem, frågor och diskussion. [Svensk översättning Hans Thulesius & Thomas Åström]. Mill Valley, CA: Sociology Press. 272 s.

Etnografi
Hammersley, Martyn., & Atkinson, Paul. (1995). Ethnography. Principles in practice. London and New York: Routledge. 276 s.

Aktionsforskning
Hansson, Agneta. (2003). Praktiskt taget: Aktionsforskning som teori och praktik – i spåren efter LOM. (Avhandling). Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen. 283 s.

Övrigt
Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University