De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

• redogöra för olika praktiknära ansatser i vetenskapliga studier, inklusive ett fördjupat kunnande om en vald metod i relation till det individuella avhandlingsarbetet
• identifiera relevansen av datainsamlingsmetoder i relation till praktiknära ansatser

• uppvisa vetenskaplig noggrannhet i analys av likheter och skillnader mellan praktiknära ansatser
• argumentera för valet av en specifik metod i relation till det fenomen som ska studeras eller den fråga som ställs i en studie
• problematisera de olika metodernas möjligheter och begränsningar i relation till specifika forskningsfrågor

• värdera etiska frågeställningar och dilemman som kan uppstå inom respektive ansats
• kritiskt granska de behandlade metoderna i relation till kvalitetskriterier som giltighet, pålitlighet och generaliserbarhet.

• Lektion 1: Introduktion: praktiknära forskning
• Lektion 2: Datainsamlingsmetoder, perspektiv och kvalitetsaspekter
• Lektion 3: Design research och learning studies
• Lektion 4: Samverkansforskning (aktionsforskning och interaktiv forskning)
• Lektion 5: Etnografi och fenomenologi
• Lektion 6: Narrativa ansatser

Föreläsningar, seminarier och eget skrivande.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

ALLEA (2017). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber.

Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (pp. 9–58). Studentlitteratur.

Bjursell, C. & Schoultz, M. (2022). Forskning som etisk och moralisk handling. In: C. Bjursell & M. Malec Rawinski (Red.), Äldres lärande: utblickar och insikter. Natur och kultur, s. 345–362.

Bjursell, C. (2020). Tractor Dad: From story to a scientific text, and back. In: Writing Differently, Dialogues in Critical Management Studies Bingley, Vol. 4, Emerald Group Publishing Limited, s. 53-65.

Boje, D. M.; Rosile, G. A. (2020). How to Use Conversational Storytelling Interviews for Your Dissertation. UK: Edward Elgar Publishing Ltd.

Bruner, J, (1991). The Narrative Construction of Reality. Critical inquiry, 18 (1), 1-21.

Bulterman-Bos, J. A. (2008). Will a Clinical Approach Make Education Research More Relevant for Practice? Educational researcher, 37 (7), 412-420.

Carlgren, I (Red.) (2017). Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study. Gleerups, Obligatorisk läsning s.1-30 + valfritt kapitel.

Cobb, P., Confrey, J., diSessa, A., Lehrer, R. & Schauble, L. (2003). Design Experiments in Educational Research. Educational researcher, 32 (1), 9-13.

Elliot, J. (1991). Action research for educational change. Open university press. (176 sidor).

Eriksson, I. & Öhman Sandberg, A. (2022). Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: utmaningar och möjligheter vid samverkan. Nordic Academic Press.

Goodson, I. F., Biesta, G., Tedder, M. & Adair, N. (2010). Narrative Learning. Routledge.

Hugo, M. (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem (Vol. 2013:1). Statens institutionsstyrelse. (Metodavsnittet: s. 25–34).

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25 (1), 16–35.

Serder, M. & Malmström, M. (2020). Vad talar vi om när vi talar om praktiknära forskning? Pedagogisk forskning i Sverige, 25 (1), 106–109.

Shavelson, R. J., Phillips. D.C. Towne, L., & Feuer, M.T. (2003). On the science of education design studies. Educational researcher. Educational Researcher (32)1, 25-28.

Stenhouse, L. (1981) What counts as research? British Journal of Educational Studies 2, 103-114.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber.

Tracy. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16 (10), 837–851.

van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. Edwards Brothers.

Övrigt:

Interaktiva antiplagiatguiden - Högskolan i Jönköping (kommer att finnas tillgänglig via
lärplattformen)

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping
University