De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna

- på ett fördjupat sätt urskilja olika perspektiv inom utbildningsvetenskap och relatera dessas olika utvecklingsbanor historiskt i Sverige och internationellt

- redogöra för likheter och skillnader mellan olika perspektiv och/eller inriktningar inom utbildningsvetenskap, dvs. pedagogik, pedagogiskt arbete, specialpedagogik och socialpedagogik med särskild relevans för lärande, kommunikation (t.ex. språkande, inklusive två-/flerspråkighet) och mångfald (t.ex. identitet)

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att

- självständigt analysera och diskutera vetenskapliga texter inom forskningsområdet utbildningsvetenskap

- visa god förmåga att kunna föra vetenskapligt grundad argumentation muntligt och skriftligt

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att

- utveckla fördjupad förmåga att urskilja och värdera möjligheter och begränsningar hos olika perspektiv och/eller inriktningar inom utbildningsvetenskap med särskild relevans för kommunikation (t.ex. språkande, inklusive två-/flerspråkighet), lärande och mångfald (t.ex. identitet)

- kritiskt värdera och problematisera teoretiska antagandens roll vid genomförandet av empiriska studier när det gäller såväl vetenskaplig progression som etiska aspekter

• Fördjupade perspektiv på lärande, främst behavioristiskt, kognitivt, sociokulturellt och fenomenografiskt perspektiv
• Jämförande analyser av grundantaganden i olika perspektiv och olika teori-bildningar/inriktningar
• Perspektivs och teoriers/inriktningars roll vid genomförandet av empiriska studier om lärande
• Fördjupning av olika perspektiv/inriktningar inom utbildningsvetenskap med särskild relevans för lärande, kommunikation (dvs. språkande, inklusive två-/flerspråkighet) och mångfald (dvs. identitet)
• Skriftlig argumentation
• Muntlig argumentation

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, konferensdeltagande och uppgifter som författas individuellt och behandlas i grupp. I kursen används en digital lärplattform.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter och muntlig presentation.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering. Kursvärderingen görs på kursens digitala plattform.

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Bagga-Gupta, S. & Messina Dahlberg, G. (2018). Meaning-making or heterogeneity in the areas of language and identity? The case of translanguaging and nyanlända (newly-arrived) across time and space. International Journal of Multilingualism 28 (1). https:doi.org/10.1080/14790718.2018.1468446

Bagga-Gupta, S. (2017). Going beyond oral-written-signed-virtual divides. Theorizing languaging from social practice perspectives. Writing & Pedagogy 9 (1). s. 49-75. https:doi.org/10.1558/wap.27046 (26 sidor)

Berliner, D. (2002). Comment. Educational Research: The Hardest Science. Educational Researcher. 31 (8). s. 18-20. (2 sidor)

Claesson, S., & Hultberg, J. (2006). Behöver lärare ett ämne? Om ämnesval och vetenskapsideal inom en utbildningsvetenskaplig domän. Pedagogisk Forskning i Sverige 11 (1). S. 43-52. (9 sidor).

Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorizing Special Education. London: Routledge. Kap 1 (6 sidor), kap 7 (20 sidor), kap 11 (10 sidor), kap 13 (19 sidor).

Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk Forskning i Sverige 9 (1). s. 37-49. (12 sidor).

Goico, Sara (2017). Marginalization as a Dynamic Process: The Microanalysis of Interactions of a Deaf Student in a Mainstream Classroom. I Bagga-Gupta, Sangeeta red. Marginalization Processes across Different Settings. Going Beyond the Mainstream. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing. kap 7 (34 sidor)

Gynne, A. & Bagga-Gupta, S. (2015). Languaging in the twenty-first century. Exploring varieties and modalities in literacies inside and outside learning spaces. Language and Education 29 (6), s. 509-526. DOI: 10.1080/09500782.2015.1053812. (17 sidor).

Holmström, I., Bagga-Gupta, S. & Jonsson, R. (2015). Communicating and hand(ling) technologies. Everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed. Journal of Linguistic Anthropology 25, s. 256–284. doi:10.1111/jola.12097. (28 sidor).

Jarvis, P. Holford, J. & Griffin, C. (2004). The theory and practice of learning (2nd edition). London: Routledge Falmer. (170 idors)

Larsson, Å. & Halldén, O. (2010). A structural view on the emergence of a conception: Conceptual change as radical reconstruction of contexts. Science & Education 94 (4), s. 640-664. (24 sidor).

Lundgren, U. (2005). Noteringar kring grunderna för den framtida pedagogikhistorien, Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 1, Article 26835, DOI: 10.1080/16522729.2005.11803897 (19 sidor).

Lundgren, U. (2002). Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige 7 (3). s. 233-243. (10 sidor).

Marton, F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200. (23 sidor).

Nilsson, P. (2005). Vad är pedagogik? Hämtad från http:www.nmd.umu.se/digitalAssets/19/19763_vadarpedagogik.pdf (9 sidor)

Purcell-Gates, V. (2000). The role of qualitative and ethnographic research in educational policy. Newark, DE: International Reading Association. Hämtad från: http:www.readingonline.org. (7 sidor).

Rosén, J. & Bagga-Gupta, S. (2013). Shifting identity positions in the development of language education for immigrants: an analysis of discourses associated with ‘Swedish for immigrants’. Language, Culture and Curriculum 26 (1), s. 68-88. (20 sidor).

Sandin, B. & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons. (370 sidor).

Sundberg, D. (2016). Pedagogik och bildning i en senmodern tid – en kort introduktion till pedagogikämnet. Installationsföreläsning 2016. Hämtad från: http:www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1034797/FULLTEXT01.pdf (12 sidor).

Svensson, L. (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education Research & Development 16 (2), s. 529-545. (16 sidor).

Säljö, R. (2015). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Stockholm: Gleerups. (150 sidor).

Varenne, H. & McDermott, R. (1998). Successful Failure. The school America Builds//. Colorado: Westview Press. (150 sidor)

Utöver detta tillkommer ca 400 sidor för specialisering som väljs i samråd med kursansvarig.

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden– Högskolan för lärande och kommunikation, finns på PingPong.

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Referenslitteratur
Bagga-Gupta, S. (Ed.) (2017). Marginalization Processes across Different Settings. Going Beyond the Mainstream. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.

Bagga-Gupta, S. (2017). Languaging and Isms of reinforced boundaries across settings: Multidisciplinary Ethnographical Explorations. In D. J. Rivers & K. Zotzmann (Eds.) Volume 11 Series Language and Social Life. -isms of Oppression in Language Education. (s. 203-229). Berlin: Mouton de Gruyter.

Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2 (4), s. 241-261. Hämtad från: http:pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/bengtsson.pdf

Eisenhart, M.(2006). Qualitative science in experimental time. International Journal of Qualitative Studies in Education 19 (6), s. 697-707.

Eklund, H. (1995). Pedagogisk forskning under en femårsperiod. En studie av innehåll och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under åren 1988-1992. Linköpings universitet, Instittuionen för psykologi och pedagogik.

Erickson, F. & Gutierrez, K. (2002). Comment. Culture, Rigor, and Science in Educational Research. Educational Researcher 31 (8). s. 21-24.

Hult, Francis (2010). Theme-based research in the transdisciplinary field of educational linguistics. In Francis Hult (Ed.) Directions and Prospects for Educational Linguistics, Educational Linguistics 11, s. 19-32. Rotterdam: Springer.

Jackson, P. (1968/1990). Life in classrooms. New York: Teachers College Press. (177 sidor)

Kallòs, D. & Callewaert, S. (1976). Den rosa vågen i svensk pedagogik. Forskning om utbildning 3 (1), 31-38.

Kumashiro, K. (2002). Troubling Education. Queer Activism and Antioppressive Pedagogy. New York: Routledge.

Lindberg, G. & Lindberg, L. (1983). Pedagogisk forskning I Sverige 1948-1971. En explorativ studie av inom- och utomvetenskapliga faktorer. Akademiska avhandlingar vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 16.

Rivers, Damian & Zotzmann, Karin Eds (2017). ISMS in Language Education. Oppression, Intersectionality and Emancipation. Boston: De Gruyter Mouton. (60 sidor)

Rogers, R. Ed. (2004). An introduction to Critical Discourse Analysis in Education. 2nd edition. New York: Routledge.

Rosengren, K. E. & Öhngren, B. (red). (1997). An Evaluation of Swedish Research in Education. Stockholm: HSFR.