Efter genomgången kurs ska studenten inom områdena nedan, kunna:

• förklara organiseringen av äldreomsorg och hälso- och sjukvård i Sverige
• identifiera socialgerontologiska teorier och reflektera över applicerbarhet inom äldreomsorgen
• visa förståelse för etniska och kulturella dimensioner i äldreomsorgen.

• reflektera över och värdera hur gerontologiskt utvecklingsarbete och forskning kan implementeras vid utformning och uppföljning av äldreomsorg och sjukvård
• analysera och värdera funktionen av äldreomsorgs- och hälso- och sjukvårdssystemen i Sverige
• analysera och värdera hur äldreomsorgen interagerar med hälso- och sjukvården i syfte att möta den åldrande befolkningen
• kritiskt jämföra och värdera äldreomsorgen och dess organisering i olika länder.

• visa insikt i hur kulturella skillnader mellan svensk och internationell äldreomsorg påverkar den äldre individen
• analysera och visa insikt i den svenska äldreomsorgens fördelar och nackdelar i förhållande till äldreomsorgens organisering i andra länder
• visa insikt om betydelsen av vetenskaplig kunskap för organisering av äldreomsorg.

Kursen behandlar
- äldreomsorgens historia i Sverige i relation till nutida svensk välfärdspolitik, principer och mål i äldreomsorgen i Sverige
- organisering av hälso- och sjukvård, hemsjukvård och vård i särskilda boende för äldre
- organisation och process kring demensutredningar, team och sjukhusvård
- information och kommunikation kring äldreomsorg
- socialgerontologiska teorier och teorier om äldreomsorg
- kulturella roller i äldreomsorgen och dess betydelse
- etiska frågor inom äldreomsorgen

Kursen består av föreläsningar, gruppdiskussioner och studiebesök.

Undervisningen bedrivs på engelska.

Grundläggande behörighet samt examen om 180 hp inom medicin, omvårdnad eller socialt arbete inkl. ett examensarbete om 15 hp. Dessutom krävs 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet gerontologi (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av en individuell skriftlig uppgift och aktivt deltagande i tre gruppdiskussioner.

Kursen examineras av docent.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination	10 hp	A/B/C/D/E/FX/F

Närvaro är obligatorisk vid alla examinerande aktiviteter inom kursen.

Blomberg, S., Edebalk, P. G., & Petersson, J. (2000) The withdrawal of the welfare state: Elderly care in Sweden in the 1990s. European Journal of Social Work, 3:2, 151-163.

Boll-Hansen, E. (2014). Older immigrants’ use of public home care and residential care. European Journal of Ageing, 11, 41-53.

Davey, A., Malmberg, B., & Sundström, G. (2014). Aging in Sweden: Local variation, local control. The Gerontologist, 54, 525-532.

Edvardsson, D., Winblad, B., & Sandman, P.O. (2008). Person- Centred Care for people with severe Alzheimer`s disease –current status and ways forward. The Lancet Neurology, 7, 362-367.

Ernsth Bravell. M. (2007). Care Trajectories in the Oldest Old. Dissertation Series No. 3. Jönköping: School of Health Sciences.

Forssell, E. (2013). Transnational aging, care and the welfare state. Transnational Social Review. A Social Work Journal, 3:1, 83-99.

Forssell, E. & Torres, S. (2012). Social work, older people and migration: an overview of the situation in Sweden. European Journal of Social Work, 15:1, 115-130.

Forssell, E., Torres, S., & Olaison, A. (2015). Care managers’ experiences of cross-cultural needs assessment meetings: the case of late-inlife immigrants. Ageing and Society, 35(3), 576-601.

Glendinning, C., Tjadens, F., Arksey, H., Morée, M., Moran, N., & Nies, H. (2009). Care Provision within Families and its Socio-Economic Impact on Care Providers. Report for the European Commission, Working Paper No. EU 2342.

Jegermalm, M. & Sundström, G. (2014). Stereotypes about caregiving and lessons from the Swedish panorama of care. European Journal of Social Work. DOI:10.1080/13691457.2014.892476.

Kjellström, S, & Sjölander, P. (2014). The level of development of nursing assistants’ value system predicts their views on paternalistic care and personal autonomy. International Journal of Ageing and Later Life. Advance Access.

Meagher, G. & Szebehely, M. (2013). Marketisation in Nordic eldercare: A research report on legislation, oversight, extent, and consequences. NormaCare. [Hämtad 2015-03-05]. http:www.normacare.net/report

Persson, T. (2010). The Trivial Matters. Everyday power in Swedish elder care. Dissertation Series No. 9. Jönköping: School of Health Sciences.

Religa, D., Fereshtenejad, S-D., Cermakova, P., Edlund, A-K., Garcia-Ptacek, S., Granqvist, N., Hallbäck, A., Kåwe, K., Faramand, B., Kilander, L., Mattsson, U-B., Nägga, K., Nordström, P., Wijk, H., Wimo, A., Winblad, B., & Eriksdotter, M. (2015). SveDem, the Swedish Dementia Registry-A Tool for Improving the Quality of Diagnostics, Treatment and Care of Dementia Patients in Clinical Practice.PLoS One. Feb 19;10 (2): e0116538. doi: 10.1371.

Sundström, G. (2009). Ageing and old age care in Sweden: Administrative, demographic, political, and financial aspects. Presentation at the International Conference on the Policies and Regulations of Health and Long-Term Care Costs of the Elderly. Tokyo: Hosei Institute of Ageing.

Sundström, G. (2009). Demography of Aging in the Nordic Countries. In International Handbook of Population Aging (Ed. Peter Uhlenberg), New York: Springer.

Swedish Association of Local Authorities and Regions (2009). Developments in elderly policy in Sweden. Stockholm: SALAR.

Verbeek, H., van Rossum, E., Zwakhalen, S.M.G., & Kempen, G.I.J.M. (2009). Small homelike care environments for older people with dementia: a literature review. International Psychogeriatrics, 21:2//, 252-264.


Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.