Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• redogöra för karies- och parodontitsjukdomens etiologi, patogenes och diagnostik
• redogöra för åtgärder vid karies och parodontala sjukdomar
• redogöra för dentala material, instrument, och utrustning, dess funktion och användning för behandling inom tandhygienistens yrkesområde
• redogöra för anestesiologiska principer och tillämpningar inom tandhygienistens kompetensområde
• beskriva samband mellan riskbedömning, diagnos, behandling, utfall och prognos inom karies och parodontala sjukdomar.

• identifiera, insamla, tillämpa och dokumentera data avseende patientens allmänna och orala hälsa
• tillämpa olika behandlingsmetoder för karies och parodontala sjukdomar
• tillämpa ergonomiska arbetsmetoder
• förskriva recept
• identifiera möjligheter till förbättringsarbete i den kliniska verksamheten.

• reflektera över kliniska förbättringsarbeten i relation till hållbar utveckling
• reflektera över personliga förbättringsarbeten och dess användbarhet vid förändring av beteenden
• uppvisa etiskt förhållningssätt i den kliniska verksamheten.

- fördjupad undersökningsmetodik och dokumentation
- riskbedömning
- diagnostik
- parodontala sjukdomar
- cariologi
- behandling av munsjukdomar
- munslemhinneförändringar
- näringslära
- material, instrument och utrustning
- intraoral digital radiologi och fotografering
- anestesiologi
- våld i nära relationer
- ergonomi
- hållbar utveckling

Kursen genomförs i form av föreläsningar, prekliniska övningar och verksamhetsförlagd utbildning på studentklinik.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser i Oral hälsa, introduktion, 7,5 hp, Anatomi och fysiologi, grundkurs, 7,5 hp, Medicinsk mikrobiologi, vårdhygien och immunologi - inriktning oral hälsa, 7,5 hp och Patofysiologi och farmakologi, inriktning oral hälsa, 7,5 hp och genomgångna kurser Människan i ett livscykelperspektiv, 10,5 hp, Oral hälsa, beslutsgrundande teori och klinisk tillämpning, 12 hp och Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av individuell skriftlig tentamen, praktisk examination, praktisk tillämpning, inlämningsuppgift samt examinationsseminarium.

Examinator är universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig tentamen	6 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Praktisk examination	5 hp	U/G/VG
Inlämningsuppgift	1,5 hp	U/G
Seminarium	1,5 hp	U/G
Praktisk tillämpning röntgeninställning- och diagnostik	1 hp	U/G

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/
oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Axell, T. (2016). Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: Klinisk diagnostik och behandling. Förlagshuset Gothia.

Bowen, D., & Pieren, J. (2020). Darby and Walsh dental hygiene: theory and practice. Elsevier.

Fejerskov, O., & Nyvad, B. (2024). Dental Caries, The disease and its Clinical Management. Wiley-Blackwell.

Hansson-Scherman, M., & Runesson, U. (Red). (2009). Den lärande patienten. Studentlitteratur.

Lund, H. (2019). Odontologisk radiologi. Förlagshuset Gothia.

Nield-Gehrig, J. (2020). Fundamentals of Periodontal Instrumentation & advanced root instrumentation. Wolters Kluwer.

Nield-Gehrig, J., & Shin, D E. (2023). Foundations of Periodontics for the Dental Hygienist. Wolters Kluwer.

Rosen, A. & Jarnbring, F. (2021). Lokalanestesi och smärta. Studentlitteratur.

Sjögren, K., & Virdeborn, C. (2020). Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård. Förlagshuset Gothia.

Instrument*) Explorer, Furkationssond, Minisickel , Mesial-samt Disatalcurette.

Tillkommer vetenskapliga artiklar.

Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.