Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• redogöra för teoretiska perspektiv och begrepp i relation till hälsa och välfärd
• redogöra för promotion och prevention inom välfärdssystemet i förhållande till barn, vuxna och äldre
• redogöra för hur våld i nära relationer påverkar hälsa
• redogöra för socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt socialförsäkringslagen och dess intentioner
• utifrån lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd redogöra för sjukvårdens och socialtjänstens ansvar i samverkan för att främja hälsa.

• identifiera och analysera begreppen hälsa och välfärd i relation till vårdsökande personers etnicitet, genus, levnadsvanor och levnadsförhållanden
• identifiera och redogöra för hur samhällets välfärdssystem påverkar vårdsökande persons livsvillkor och hälsa
• identifiera och analysera sjuksköterskans förhållningssätt vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
• identifiera och beskriva hur information och kommunikation med barn, vuxna och äldre kan utformas utifrån ålder och erfarenhet
• identifiera tecken på våld i nära relationer
• identifiera tecken på att barn far illa samt förmåga att vidta nödvändiga åtgärder

• reflektera över egna värderingars betydelse vid mötet och teamsamverkan med vårdsökande person och närstående.

- hälsoteorier samt samhällsvetenskapliga teorier och begrepp för hälsa och välfärd
- grupp och teamsamverkan inom vård och omsorg
- hälso- och sjukvårdslag, socialtjänstlag och socialförsäkringslag och dess intentioner samt hur de samverkar
- offentlighets- och sekretesslag, grundläggande lagstiftning samt hur denna påverkar/s vid samverkan vid mellan myndigheter
- folkhälsa och hälsans bestämningsfaktorer
- jämlikhet, etnicitet/kultur och genus
- livsvillkor vid funktionsnedsättning, och ohälsa
- hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för barn, vuxna och äldre
- möte och kommunikation med barn, vuxna och äldre
- barn som far illa och anmälningsplikt
- mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kursen genomförs i form av föreläsningar, studiegruppsarbete, seminarier samt verksamhetsförlagda studier med inkluderande seminarier.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser om minst 30 hp från årskurs 1 i Sjuksköterskeprogrammet, inklusive Introduktion till omvårdnad 7,5 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inklusive seminarium, skriftlig gruppuppgift inklusive seminarium samt två individuella skriftliga inlämningsuppgifter.
Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Verksamhetsförlagd utbildning	3 hp	U/G
Skriftlig gruppuppgift inkl. seminarium	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	6 hp	A/B/C/D/E/FX/F

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar lägst 70 timmar varav 5 timmar är seminarium. Timmarna ska fördelas jämnt över VFU-perioden.

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Hertting, A., & Kristenson, M. (2012). Hälsofrämjande möten. Från Barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Holm - Ivarsson, B. (2016). Motiverande samtal i hälso- och sjukvården. Stockholm: Gothia fortbildning AB.

Ingstad, K. (2015). Sociologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.

Klang Söderkvist, B. (2013). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård. Stockholm. Hämtas från http:webbutik.skl.se/sv/artiklar/ojamstalldhet-i-halsa-och-vard.html

Vilhelmsson, A., & Tengland, P-A. (2016). Global folkhälsa. Om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., & Gustafsson, B. (2015). Hälsofrämjande omvårdnad - Bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar, lagar och författningar samt valbar fördjupningslitteratur tillkommer.

Senaste upplagan av kurslitteratur ska användas.