Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• analysera hur biologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorer påverkar individen under livsprocessen och vilken betydelse dessa kan ha för omvårdnaden av barn, vuxna och äldre
• identifiera olika innebörder av att tillämpa ett livsloppsperspektiv på barn, vuxna och äldres situation
• identifiera risker och resurser och bedöma lämpliga hälsofrämjande insatser samt föreslå åtgärder i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn, vuxna och äldre
• redogöra för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet
• redogöra för kvantitativa forskningsansatser samt kunna relatera dessa till lämpliga datainsamlings och analysmetoder
• redogöra för hur frågeformulär kan användas i uppföljning av vård och forskning, samt hur dessa kan analyseras och sammanställas
• förstå innebörden av epidemiologiska begrepp och kunna inhämta och tolka epidemiologisk information och forskningsresultat.

• initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete relaterat till levnadsvanor och livsvillkor
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter
• genomföra en livsberättelseintervju och analysera denna med kvalitativ ansats med fokus på intervjupersonens bemästringsförmåga, samt beakta livsberättelsens betydelse för välbefinnande
• analysera etiska problem som kan uppstå i mötet med människor, speciellt i samband med livsberättelseintervju.

• visa insikt i betydelsen av att fokusera på subjektiva erfarenheter hos barn, vuxna och äldre
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

- individens utveckling ur ett biologiskt, psykologiskt och samhällsvetenskaplig perspektiv
- hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och hälsoskyddande åtgärder relaterat till levnadsvanor och livsvillkor hos barn, vuxna och äldre
- hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet
- att leva med kronisk ohälsa eller sjukdom hos barn, vuxna och äldre
- intervjumetodik samt kvalitativ analys
- tolkning av forskningsresultat med kvantitativ metod
- tolkning av epidemiologisk information

Kursen genomförs i form av distanskurs via nätet med 3-4 tillfällen på campus i form av föreläsningar, gruppuppgifter och seminarier/gruppdiskussioner.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i omvårdnad eller sjuksköterskeexamen om 180 hp inkl. ett avslutat examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande och svensk legitimation som sjuksköterska. Dessutom krävs ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska..

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras genom en skriftlig gruppuppgift som redovisas vid ett seminarium, en skriftlig individuell inlämningsuppgift, en skriftlig paruppgift som redovisas vid ett seminarium, samt en muntlig gruppuppgift som redovisas vid ett seminarium.
Kursen examineras av lektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig gruppuppgift	4 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Skriftl. ind. inlämn.uppg. inkl. vetenskaplig metod, 1,5 hp	4 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Skriftlig paruppgift	4 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Muntl. gruppuppg. inkl. vetenskaplig metod, 1 hp	3 hp	U/G

Närvarobestämmelser:
Obligatorisk närvaro vid seminarier.

Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, K. (Red.). (2017). Omvårdnad & Äldre. Lund: Studentlitteratur
Clausson, E., & Morberg, S. (Red.). (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Drevenhorn, E. (Red.). (2017). Hemsjukvård . Lund: Studentlitteratur
Ernsth Bravell, M. (Red.). (2013). Äldre och åldrande. Grundbok i gerontologi. Malmö: Gleerups Utbildningsförlag AB.
Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Stockholm: Liber.
Norberg, A., Lundman, B. & Santamäki Fischer, Regina. (2012). Det goda åldrandet. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott.
Rössner, S., Egger, G., & Binns, A. (2014). Levnadsvanor: en klinisk handbok. Lund: Studentlitteratur. Hämtad från http:www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen. (2006). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Hämtad från http:www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. Hämtad från http:www.socialstyrelsen.se
Statens folkhälsoinstitut. (2003). Bättre hälsa hos äldre! Rapport 2003:41. Hämtad från http:www.fhi.se/PageFiles/3125/battrehalsahosaldre.pdf
UD informerar. (2006). Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet, Press- och informationsenheten. Hämtad från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40998
Tillkommer lagar och författningar samt vetenskapliga artiklar.
Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.