Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• redogöra översiktligt för den nordiska välfärdsmodellen, välfärdsområden och dess uppgifter
• redogöra översiktligt för lagstiftningens intentioner och styrning av välfärdsområden inkl. socialförsäkringssystemet
• exemplifiera olika gruppers livsvillkor i samhället samt redogöra för de åtgärder som kan erbjudas.

• diskutera begreppen välfärd och delaktighet mot bakgrund av människors livsvillkor och hälsa.

• reflektera över egna värderingar och dess betydelse i förhållande till genus samt etnicitet och människors möjlighet till delaktighet i samhället.

Kursen behandlar:
- den nordiska välfärdsmodellen
- olika välfärdsområden; ansvar och uppgifter
- sociallagstiftning i relation till hälso- och sjukvårdslagstiftning och samverkan mellan social verksamhet som ger vård och omsorg
- sekretesslagstiftning
- socialförsäkringssystemet
- välfärd, delaktighet och livsvillkor
- psykisk ohälsa, missbruk, fattigdom och funktionshinder som exempel på livsvillkor
- genus och etnicitet

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och gruppuppgifter.

För tillträde till kursen krävs avslutad kurs i Omvårdnad I, 7,5 hp inom sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras med en uppgift som genomförs i grupp om två till tre studenter och redovisas muntligt och skriftligt. Värderingsförmåga och förhållningssätt examineras med skriftligt individuellt reflektionsprotokoll.
Kursen examineras av adjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination 11	7,5 hp	A/B/C/D/E/FX/F

¹ Bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts.

Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid gruppbearbetning och seminarier.

Abrahamsson, P. (2002). QUO VADIS. The future of the Nordic Welfare Model. Nordic Journal of Social Work, October 2002.
Folksam. (2009). Vår trygghet. Våra sociala rättigheter. Stockholm: Folksam.
Johansson, K., & Wirbring, P. (2005). Riskbruk och missbruk, alkohol, läkemedel, narkotika. Stockholm: Natur och Kultur.
O´Dell, T. (2002). Etnicitet i spänningsfältet mellan kultur och biologi. I Magnusson, F. (Red.). Etniska relationer i vård och omsorg (s. 17-60). Lund: Studentlitteratur.
Palme, J. (2006). Why the Scandinavian experience is relevant for the reform of ESM. Opublice¬rat manus.
Salonen, T. (2010). Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2010. Sammanfattning av Barns eko-nomiska utsatthet i Sverige. Stockholm: Rädda Barnen. Hämtas från http:shop.rb.se
Smirthwaite, G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtas från: http:brs.skl.se/publikationer
Socialstyrelsen 2009. Folkhälsorapport. Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71>(2011-04-06).
Tideman, M. (2004). Lika som andra – om delaktighet som likvärdiga levnadsvillkor. I Gustavsson, A. (Red.) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? En kunskapsöversikt. Rapport 2009:08. Hämtas från: http:www.fhi.se
Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.
Övriga läromedel
Jönköpings högskolebibliotek. Citera och referera. (25 september 2009). Tillgänglig: (2010-06-03).
Dessutom tillkommer vetenskapliga artiklar innefattande aktuella departementsskrivningar
och valbar litteratur om 100 sid.
Diarienummer
HHJ dnr 291/2011 (122)ad1
Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete