Efter genomgången kurs ska studenten inom områdena nedan, kunna;

• redogöra för teorier bakom allmänt förekommande analyser och metoder som används inom området biomedicinsk laboratorievetenskap
• redogöra för de lagar och förordningar som styr laboratoriearbetet inom hälso- och sjukvård samt hur sjukvården organiseras
• beskriva betydelsen av arbetsgruppen och teamsamverkans funktion.

• planera och genomföra allmänt förekommande biomedicinsk laboratoriemetodik samt kvalitetsarbete
• samla in, bearbeta och kritiskt tolka resultat samt uppmärksamma och hantera avvikelser
• muntligt och skriftligt redovisa resultat utifrån vetenskaplig metod
• visa förmåga till lagarbete och samverkan
• reflektera kring den biomedicinska analytikerns yrkesroll.

• uppvisa förmåga till professionellt förhållningssätt gentemot patienter och anhöriga
• uppvisa förmåga till professionellt förhållningssätt vid kemikaliehantering
• värdera laboratorieanalysers samband och konsekvenser för patienten, dess anhöriga och vårdprocessen
• uppmärksamma och diskutera kring etiska dilemman.

- klinisk kemisk laboratoriemetodik
- mikrobiologisk laboratoriemetodik inklusive molekylärbiologisk laboratoriemetodik
- histopatologisk laboratoriemetodik
- tillämpning av laboratoriemetodik inom och utanför det laboratoriemedicinska
verksamhetsområdet, organisationsteorier, arbetsgruppens psykologi

I samtliga av ovanstående delar är följande integrerat:
- immunologisk laboratoriemetodik
- kvalitetsarbete och kvalitetssäkring inom laboratoriemetodik
- metodutprövning och dokumentation av mätmetoder
- sambandet mellan medicinska bakgrundsfaktorer och valet av analys- och
undersökningsförfarande
- diagnostikens betydelse för patientens fortsatta behandling
- teamsamverkan
- etiska ställningstaganden

Kursen genomförs i form av verksamhetsförlagd utbildning inom laboratorieverksamhet, seminarier och föreläsningar.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser om 30 hp inom huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap ingående i biomedicinska analytikerprogrammet eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Examinationen sker enligt följande:

Klinisk kemisk laboratoriemetodik, handledarbedömd verksamhetsförlagd utbildning samt ett individuellt praktiskt och teoretiskt prov.

Mikrobiologisk laboratoriemetodik och molekylärbiologi, handledarbedömd verksamhetsförlagd utbildning samt ett individuellt praktiskt och teoretiskt prov.

Histopatologiskt laboratoriemetodik, handledarbedömd verksamhetsförlagd utbildning samt ett individuellt praktiskt och teoretiskt prov.

Tillämpning av laboratoriemetodik inom och utanför det laboratoriemedicinska verksamhetsområdet, organisationsteorier, arbetsgruppens psykologi, teamsamverkan, etiska ställningstaganden: individuella uppgifter som löses praktiskt och skriftligt samt redovisas vid seminarier.

Kursen examineras av universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Klinisk kemisk laboratoriemetodik, praktisk teoretisk examination	1 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Verksamhetsförlagd utbildning klinisk kemi, 3 veckor	4,5 hp	U/G
Mikrobiologisk laboratoriemetodik samt molekylärbiologi, praktisk teoretisk examination	1 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Verksamhetsförlagd utbildning, mikrobiologisk laboratoriemetodik samt molekylärbiologi, 3 veckor	4,5 hp	U/G
Histopatologisk laboratoriemetodik, praktisk teoretisk examination	1 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Verksamhetsförlagd utbildning, histopatologisk laboratoriemetodik, 3 veckor	4,5 hp	U/G
Tillämpning av laboratoriemetodik inom och utanför det laboratoriemedicinska verksamhetsområdet	6 hp	U/G

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier

Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Cook, D J., & Warren P.J. (2015). Cellular Pathology. Banbury, England: Scion Publishing Limited.

Hoffbrand, A.V., Moss, P.A.H., & Pettit, J. E. (2019). Essential Hematology. Oxford, England: Wiley-Blackwell.

Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm, Sverige: Natur och kultur.

Lund-Egloff D., & Löwbeer, C. (2014). Klinisk kemi: kortfattad analystolkning. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Nilsson-Ehle, P. (Red.). (2018). Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Slätt, J., & Janosik, T. (2012). Laboratoriesäkerhet: en grundläggande handbok för kemilaboratoriet. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Tille P. M. (2016). Bailey & Scott's Diagnostic Microbiology. St. Louis, MO: Elsevier Mosby.

Wilson, K., & Walker, J. (2018). Principles and techniques of biochemistry and molecular
biology. Cambridge, England: Cambridge University Press.

Senaste upplagan av kurslitteraturen ska användas.