Efter genomgången kurs ska studenten, inom områden nedan, kunna:

• visa fördjupad kunskap om långvariga pediatriska tillstånd
• redogöra för långvariga pediatriska tillstånd dess etiologi, diagnostik och behandling, samt relatera dessa till aktuell vetenskaplig forskning
• redogöra för barnsjuksköterskans samskapande omvårdnad vid långvarig ohälsa hos barn och ungdomar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
• redogöra för hur den samskapande omvårdnaden vid långvarig ohälsa hos barn och ungdomar och deras familjer kan planeras, genomföras och utvärderas med syfte att främja hälsa
• redogöra för vetenskapliga och etiska aspekter i förhållande till långvarig ohälsa hos barn och ungdomar
• redogöra för kvantitativa forskningsansatser samt kunna relatera dessa till lämpliga datainsamlings- och analysmetoder.

• visa förmåga att identifiera och bedöma symtom och tecken på ohälsa hos barn med långvariga pediatriska tillstånd samt påvisa behov av vård och behandling
• visa förmåga att planera för, genomföra och utvärdera barnsjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid långvariga pediatriska tillstånd med hänsyn till barn, ungdomar och familjers situation
• analysera och argumentera för olika omvårdnadsåtgärder som bidrar till att stimulera barns och ungdomars normala utveckling, mognad samt hälsa
• visa förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa problem och frågeställningar inom barnsjuksköterskans ansvarsområde vid långvarig ohälsa hos barn och ungdomar
• visa förmåga att genomföra kliniska bedömningar och beslutsfattande inom pediatrisk omvårdnad
• självständigt och systematiskt identifiera och formulera frågeställningar, planera för upplägg av ett vetenskapligt arbete samt argumentera för gjorda val.

• kritiskt reflektera över hur kunskap inom pediatrik och pediatrisk omvårdnad kan tillämpas till barn och ungdomar med långvarig ohälsa och deras familjer
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla sin kompetens inom pediatrik och pediatrisk omvårdnad
• identifiera och kritiskt reflektera över etiska aspekter i relation till pediatrik och pediatrisk omvårdnad samt forsknings- och förbättringsarbete.

- samskapande omvårdnad vid långvarig ohälsa hos barn och ungdomar
- etiologi, diagnostik och behandling vid olika långvariga pediatriska tillstånd
- teorier och modeller med anknytning till pediatrisk omvårdnad
- redskap för reflektion och självvärdering av tillägnad kunskap
- tolkning av forskningsresultat med kvantitativ metod
- vetenskaplig design

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarium och tillämpningsövningar.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i omvårdnad eller sjuksköterskeexamen om 180 hp inkl. ett avslutat examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande och svensk legitimation som sjuksköterska. Dessutom krävs ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av en individuell skriftlig tentamen, fyra seminarier, två inlämningsuppgifter samt praktisk tillämpning.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	2,5 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Seminarier	2 hp	U/G
Inlämningsuppgifter inklusive vetenskaplig metod 1,5 hp	2,5 hp	U/G
Praktisk tillämpning	0,5 hp	U/G

Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (Red). (2022). Teoretiska grunder för vårdande. (2. uppl.). Liber.

Edberg, A.K., Ehrenberg, A., Wijk, F., & Öhlén, J. (Red.). (2021). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Studentlitteratur.


Hallström, I., & Lindberg, T. (Red.). (2023). Pediatrisk Omvårdnad. Liber.

Hanséus, K., Jägervall, M., Norman, M. (Red.). (2020). Barnmedicin. (5. uppl.). Studentlitteratur.

Henricsson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. Natur och Kultur.

Polit, D.F., & Beck, C.T (2021). Nursing Research Generating and assessing evidence for nursing practice. Lippincott Williams and Wilkins.

Raphael-Grimm, T. (2015). The Art of Communication in Nursing and Health Care. Springer publishing company.

Wiklund-Gustin, L., & Asp, M. (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur.


Vetenskapliga artiklar och referenslitteratur tillkommer.

Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.