Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna;

• förklara och definiera grundläggande begrepp och metodik inom biomedicinsk laboratoriemetodik
• redogöra för samband mellan analysresultat och patofysiologiska tillstånd
• redogöra för vikten av rätt provtagningsteknik och omhändertagande av prov.

• utföra och dokumentera grundläggande laborativt arbete samt kunna använda adekvat laboratorieutrustning inom biomedicinsk laboratoriemetodik
• genomföra laborationer enligt gällande säkerhetsföreskrifter samt rimlighetsbedöma analysresultat.

• reflektera kring den kommande yrkesrollen
• reflektera kring etiska frågeställningar i samband med laboratoriearbete
• visa förmåga till gott patientbemötande.

- biomedicinsk laboratoriemetodik
- bearbetning, bedömning, utvärdering och redovisning av analysresultat
- biomedicinska analysers betydelse för diagnos och behandling
- yrkesrollen, etik och arbetshälsa
- patientnära diagnostik
- provtagningsteknik och provhantering

Kursen genomförs i form av laborationer, föreläsningar, seminarium och verksamhetsförlagd utbildning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt genomgången kurs i Laboratoriemetodik, introduktionskurs, 7,5 hp samt baskurser omfattande minst 82,5 hp inom biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp eller motsvarande. Av dessa baskurser skall minst 75 hp vara avslutade.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av skriftlig individuell tentamen, laborationer och laborationsredovisningar, praktisk examination, verksamhetsförlagd utbildning samt seminarium.

Kursen examineras av universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig tentamen	8 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Laborationer och laborationsredovisningar	5 hp	U/G
Praktisk examination	1 hp	U/G
Verksamhetsförlagd utbildning	2 hp	U/G
Seminarium	0,5 hp	U/G

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Cook, D.J., & Warren, P.J. (2015). Cellular Pathology. An introduction to techniques and applications. Scion Publishing.

Lundberg, G. A. (2019). Grundläggande laboratorieteknik. Studentlitteratur.

Nilsson-Ehle, P. (Red.). (2012). Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. Studentlitteratur.

Slätt, J. & Janosik, T. (2019). Laboratoriesäkerhet: en grundläggande handbok för kemilaboratoriet. Studentlitteratur.

Tille, P (Ed.). (2016). Bailey and Scott’s Diagnostic Microbiology. Mosby.

Senaste upplagan av kurslitteraturen ska användas.