Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:
Kunskap och förståelse

• redogöra för betydelsen och användningen av olika teorier inom omvårdnad
• redogöra för hälsobefrämjande och förebyggande omvårdnadsåtgärder
• redogöra för ett omvårdnadsdiagnostiskt resonemang
• redogöra för betydelsen av evidens i omvårdnad
• redogöra för rehabiliteringsprocesser
• redogöra för barns omvårdnadsbehov
• redogöra för omvårdnad vid psykisk ohälsa.

Färdighet och förmåga

• i samråd med vårdtagare och närstående självständigt upprätta en individuell omvårdnadsplan samt genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad
• självständigt planera, leda och samordna vårdarbete samt informera, undervisa och handleda vårdtagare, medarbetare, studenter och elever
• integrera teorisk och praktisk kunskap i omvårdnadssituationer samt tillämpa författningar relevanta för yrkesfunktioner
• arbeta utifrån hygieniska principer och tillämpa säkerhetsföreskrifter
• följa upp etiskt svåra situationer
• under handledning hantera läkemedel utifrån gällande författningar samt informera vårdtagare om läkemedlens verkan och biverkningar
• självständigt identifiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsåtgärder
• självständigt identifiera behov av metodförbättring och kvalitetssäkring
• använda reflektion som ett redskap för kompetensutveckling
• tillämpa lagar och författningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera sina egna resurser och begränsningar som en vägledning för eget lärande och utveckling
• värdera arbetet i tvärprofessionella team vad gäller samverkan och kommunikation.
• beakta mångfaldens betydelse inom omvårdnad
• värdera det personliga ansvaret för ett etiskt förhållningssätt.

- omvårdnadsbedömning, analys, målformulering, genomförande, utvärdering samt dokumentation
- International Classification of Functioning (ICF)
- information, undervisning och handledning
- omvårdnad i komplexa situationer
- barns omvårdnadsbehov
- omvårdnad vid psykisk ohälsa
- akutsjukvård inklusive hjärt- lungräddning
- rehabiliteringsprocesser
- hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad
- principer, metoder och tekniker i omvårdnad
- läkemedelshantering
- samverkan i vårdkedjan
- metoder för förändrings- och förbättringsarbete
- reflektion som ett redskap för kompetensutveckling
- lagar och författningar

Studierna genomförs i form av föreläsningar, seminarier, tillämpning i laborativ miljö samt som verksamhetsförlagda studier.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

För tillträde till kursen krävs avslutade kurser om 30 hp inom Omvårdnad inklusive Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp, Omvårdnad I, 7,5 hp och Omvårdnad II, 15 hp eller motsvarande samt genomgången kurs Omvårdnad III, 15 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av en individuell skriftlig tentamen, en individuell skriftlig rapport som redovisas vid ett seminarium samt en skriftlig studieuppgift i grupp som redovisas i seminarium. Som underlag för examinationen ingår även en handledarbedömning av studenten utifrån kursens mål för de verksamhetsförlagda studierna.
Kursen examineras av universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination	15 hp	A/B/C/D/E/FX/F

Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid seminarier och lägst 200 timmar på verksamhetsförlagd studieplats jämnt fördelade över VFU-perioden.
Avbrytande av verksamhetsförlagd utbildning
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under pågående kurs om student i VFU visat grov oskicklighet när han/hon tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars VFU har avbrutits p.g.a. grov oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när ev. nya kontroller får äga rum.

Kursen bedrivs på helfart.

Almås, H. (Red.). (2002). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
Almås, H. (Red.). (2002). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.
Björkman, E., & Karlsson, K. (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation- Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (2005). Grundläggande Omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB.
Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (2006). Grundläggande Omvårdnad del 2. Stockholm: Liber AB.
Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (2005). Grundläggande Omvårdnad del 3. Stockholm: Liber AB.
Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (2006). Grundläggande Omvårdnad del 4. Stockholm: Liber AB.
Jasper, M. (2003). Beginning reflective practice. Cheltenham: Nelson Thornes.
Läkemedelshantering - Instruktioner 2008 ÖLL. [Hämtad 2010-03-08] www.orebroll.se
Socialstyrelsen. (2005).
Skärsäter, I. (Red). (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur.
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen, artikelnr: 2005-105-1.
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening, SSF (2008). ICNs etiska kod för sjuksköterskor.
[Hämtad 2009-05-18] www.swenurse.se
Tillkommer lagar och författningar samt vetenskapliga artiklar.

Diarienummer
HHJ Dnr 333/2008 ad 6
Avdelningen för omvårdnad