Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• på ett fördjupat sätt redogöra för samband mellan orala biomarkörer och oral/allmän hälsa
• på ett fördjupat sätt redogöra för behandling av periimplantit
• på ett fördjupat sätt redogöra för munslemhinneförändringar
• redogöra för betydelse av indikationer och metoder inom estetisk tandvård.

• utföra riskbedömningar baserade på olika riskbedömningsmodeller
• utarbeta en individuell vårdplanering utifrån individens sammantagna behov
• arbeta med olika tillvägagångssätt för att nå mål med behandling
• utföra en självkritisk värdering av det egna arbetet och om remittering bör ske
• utföra en etisk analys utifrån tidigare utfört arbete
• uppvisa god förmåga till ett kritiskt tänkande och problemlösning i arbetet med kliniskt beslutsfattande.

• reflektera över egen människosyn och egna värderingar.

- specialistkliniker
- biomarkörer för riskbedömning
- estetisk tandvård
- implantatbehandling och komplikationer
- remittering
- etisk analys

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier samt verksamhetsförlagd utbildning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser i Oral hälsa, introduktion, 7,5 hp, Anatomi och fysiologi, grundkurs, 7,5 hp, Medicinsk mikrobiologi, vårdhygien och immunologi – inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Patofysiologi och farmakologi, inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Människan i ett livscykelperspektiv, 10,5 hp, Oral hälsa, beslutsgrundande teori och klinisk tillämpning, 12 hp, Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp, Hälsokommunikation, 7,5 hp, Oral hälsa, beslutsfattande teori
och behandling vid oral sjukdom, 15 hp, Orala hälsans bestämningsfaktorer 7,5 hp, Oral hälsa och hälsofrämjande i ett livscykelperspektiv, 15 hp och Oral hälsa, kliniskt beslutsfattande och tillämpning I, 15 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av inlämningsuppgift, examinationsseminarier och muntlig framställan. Som underlag för examination ingår även bedömning från verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Inlämningsuppgift	2 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Seminarier	1,5 hp	U/G/VG
Muntlig framställan	0,5 hp	U/G/VG
Verksamhetsförlagd utbildning	3,5 hp	U/G/VG

Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid all verksamhetsförlagd utbildning och vid seminarier.

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Axell, T. (2016). Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: Klinisk diagnostik och behandling. Stockholm: Förlagshuset Gothia.

Cappelli, D.P., & Mobley, C.C. (2008). Prevention in clinical oral health care. St. Louis, Mo.: Mosby Elsevier.

Dahlén, G., Fiehn, N.-E., Olsen, I., & Dahlgren, U. (2012). Oral microbiology and immunology.
Köpenhamn: Munksgaard.

Darby, M.L., & Walsh, M.M. (2014). Dental hygiene. Theory and practice. St. Louis: Saunders
Elsevier.

Fejerskov, O., & Kidd, E. (2015). Dental Caries The Disease and its Clinical Management. Köpenhamn: Blackwell. Munksgaard.

Fossum, B. (Red.). (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Lindhe, J., Karring, T., & Lang, N.P. (2015). Clinical Periodontology and Implant Dentistry. Köpenhamn: Munksgaard.
alternativt
Nield-Gehrig, J., & Wilmann, D E. (2011). Foundations of Periodontics for the Dental Hygienist.
Philadelphia: Lippincott.

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken-etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2011). Tandvårdens nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för
styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig via www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Svederberg, E., Svensson, L., & Kindeberg, T. (Red.). (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete.
Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.
Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.