Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna;

• redogöra för munslemhinneförändringar, tand- och bettutvecklingsstörningar
• redogöra för tandhygienistens roll i implementering av olika diagnostiska mätmetoders validitet och reliabilitet
• redogöra för ergonomi och hållbart arbetsliv med beaktande av aktuell forskning inom området.

• genomföra individanpassade undersökningar och behandlingar
• under handledning diagnostisera munsjukdomarna karies och parodontit
• under handledning bedöma, föreslå, planera, utföra och följa upp patientens behov avseende hälsofrämjande, förebyggande och behandlande åtgärder i förhållande till individens förutsättningar och resurser
• tillämpa anestesiologiska principer inom tandhygienistens kompetensområde
• kommunicera och samspela med patienter och medarbetare.

• uppvisa en vetenskaplig och etisk medvetenhet med beaktande av patientens förutsättningar, behov och önskemål.

- diagnostik
- munslemhinneförändringar
- tand- och bettutvecklingsstörningar
- karies och parodontala sjukdomar
- undersökningsmetodik
- hälsofrämjande, förebyggande och behandlande åtgärder
- dokumentation
- anestesi
- kommunikation och samtal
- hygienrutiner inom tandvården
- ergonomi
- etik
- hållbar utveckling
- HBTQ

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier samt verksamhetsförlagd utbildning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser i Oral hälsa, introduktion, 7,5 hp, Anatomi och fysiologi, grundkurs, 7,5 hp, Medicinsk mikrobiologi, vårdhygien och immunologi - inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Patofysiologi och farmakologi, inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Människan i ett livscykelperspektiv, 10,5 hp, Oral hälsa, beslutsgrundande teori och klinisk tillämpning, 12 hp och Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp samt genomgångna kurser i Hälsokommunikation, 7,5 hp, Oral hälsa, beslutsfattande teori och behandling vid oral sjukdom, 15 hp och Orala hälsans bestämningsfaktorer, 7,5 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av verksamhetsförlagd utbildning inklusive praktisk tentamen, individuell skriftlig tentamen, inlämningsuppgift och seminarier.

Kursen examineras av universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Verksamhetsförlagd utbildning inkl. praktisk tentamen	6 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Skriftlig tentamen	4,5 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Inlämningsuppgift	1,5 hp	U/G/VG
Seminarier	3 hp	U/G/VG

Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid röntgendiagnostik.

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Axell, T. (2016). Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: Klinisk diagnostik och behandling. Stockholm, Sverige: Förlagshuset Gothia.

Baart, J.A., & Brand, H.S. (2009). Local anaesthesia in dentistry. Chichester, England: Blackwell.

Darby, M.L., & Walsh, M.M. (2014). Dental hygiene. Theory and practice. St. Louis, MO: Saunders Elsevier.

Fehrenbach, M., Popowics. T., & Bath-Balogh. M. (2016). Illustrated Dental Embryology, Histology, and Anatomy. St.Louis, MO: Elsevier Saunders.

Fejerskov, O., & Kidd, E. (2015). Dental Caries The Disease and its Clinical Management. Köpenhamn, Danmark: Blackwell. Munksgaard.

Instrument *)

Ivarsson, B., & Sjögren, K. (2013). Motiverande samtal. Praktisk handbok för tandvården. Stockholm, Sverige: Förlagshuset Gothia.

Koch, G., & Poulsen, S. (Red.). (2016). Pediatric dentistry: a clinical approach. Copenhagen, Denmark: Munksgaard.

Larsson, I., Palm, L., & Hasselbalch, L R. (2016). Patientkommunikation i
praktiken: information, dialog, delaktighet. Stockholm, Sverige: Norstedts akademiska förlag.

Mohlin, B., Follin, M., & Hagberg, C. (2017). Ortodonti: varför? när? hur? Stockholm, Sverige: Gothia.

Nield-Gehrig, J., & Wilmann, D. E. (2015). Foundations of Periodontics for the Dental Hygienist. Philadelphia, PA: Wolters Kluwer.

Nield-Gehrig, J.S. (2016). Fundamentals of periodontal instrumentation & advanced root instrumentation. St. Louis, MO: Wolters Kluwer.

Socialstyrelsen. (2011). Tandvårdens nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för styrning och ledning.Stockholm, Sverige: Socialstyrelsen. Hämtad från www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

*) Graceycuretter 11/12, 13/14

Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.
Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.