Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• redogöra för grundläggande utvecklingspsykologiska teorier och begrepp för förståelse av människan och hens beteende i ett livsloppsperspektiv.

• beskriva och kritiskt reflektera över relationen mellan individers sociala situation, levnads- och samhällsvillkor samt psykiska hälsa ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv med beaktande av internationella aspekter
• identifiera och diskutera hur individens tankar, känslor och beteenden samspelar med varandra och med den sociala omgivningen
• identifiera mänskliga reaktioner på svårigheter i livet och förklara dessa med psykologiska teorier och begrepp som grund för professionellt bemötande
• genomföra datainsamling via enkät och redovisa statistiska resultat av insamlad data.

• reflektera över professionellt förhållningssätt vid mötet med människor i utsatta situationer.

- psykologisk metod och forskning
- utvecklingspsykologi, utvecklingsekologi
- själv- och affektreglering
- utvecklingsavvikelser
- risk- och skyddsfaktorer
- anknytning och mentalisering
- förhållningssätt och bemötande i yrkesrollen som socionom
- kvantitativ vetenskaplig metod
- enkätkonstruktion

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier samt fältstudie.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt genomgångna kurser i Socialt arbete, profession och kunskapsområde 15 hp, Socialt arbete, social- och välfärdspolitik 7,5 hp samt Grundläggande psykologi för socionomer 7,5 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras i form av skriftlig individuell tentamen, muntliga och skriftliga uppgifter enskilt och i grupp samt fältstudie.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig hemtentamen	4,5 hp	U/G/VG
Skriftliga inlämningsuppgifter inklusive muntliga redovisningar	2 hp	U/G
Fältstudieuppgift	1 hp	U/G

Närvarobestämmesler

Obligatorisk närvaro vid fältstudie.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Gren, M. (2010). Blyga och ängsliga barn (rapport nr 2010-3-9). Hämtat från
www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-9

Hart, S., & Schwartz, R. (2010). Från interaktion till relation; om anknytningsteori. Liber.

Hilte, M. (2014). Mindfulness i socialt arbete. Liber AB.

Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., Vliek, M., Passer, M., & Smith, R. (2019). Psychology. The Science of mind and behaviour. McGraw-Hill.

Hultén, A. (2010). Ledsna barn (rapport nr 2010-3-7). Hämtat från
http:www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-7

Hwang, P., & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. Natur och Kultur.

Janson, S. (2010). Barn som utsätts för fysiska övergrepp (rapport nr 2010-3-10). Hämtat från http:www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-10

Kadesjö, B (2010). Barn som utmanar- barn med ADHD och andra beteendeproblem. (Rapport nr: 2010-3-6). Hämtat från www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-6

Lennéer Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. Natur och Kultur.

Mörk, E., Sjögren, A., & Svaleryd, H. (2014). Hellre rik och frisk - Om familjebakgrund och barns hälsa. Stockholm: SNS förlag. Hämtad från www.sns.se/sites/default/files/hellre-rikoch-frisk-inlaga-rev.pdf

Nordin-Olson, E. (2010). Barn som tänker annorlunda - barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd//. 2010-3-8. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-8

Övrig litteratur upp till 100 sidor ingår.

Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.