Efter genomgången kurs ska studenten, inom områden nedan, kunna:

• redogöra för centrala begrepp inom folkhälsa och folkhälsans bestämningsfaktorer på nationell och internationell nivå
• redogöra och reflektera över distriktssköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i förhållande till samskapande omvårdnad
• identifiera hälsoproblem, riskbeteende och riskmiljöer samt efterföljande åtgärder relevanta för distriktssköterskans arbete
• identifiera och reflektera över digitaliseringens möjligheter och hinder för personer att uppnå en god jämlik hälsa och välfärd.

• visa förmåga att bedöma, planera, genomföra och utvärdera åtgärder som främjar fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa hos patienter
• visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete genom att tillämpa motiverande samtal
• visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter
• stödja patientens delaktighet i vård och egenvårdsförmåga
• utföra och utvärdera rådgivningens etiska dilemma för att uppnå balans mellan hälsofrämjande omsorg och aktivt uppmuntra patientens självbestämmande.

• visa självkännedom och empatisk förmåga
• visa insikt i vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

- folkhälsa på lokal, nationell och internationell nivå i relation till hållbar utveckling
- hälsofrämjande arbete med fokus på levnadsvanor, friskfaktorer och skyddsfaktorer av betydelse för hälsa (fysisk, psykisk, social, kulturell, existentiell och sexuell hälsa) och välbefinnande
- motiverande samtal och samtalsmetodik vid hälsosamtal och telefonrådgivning
- riskfaktorer för ohälsa samt att förebygga sjukdom som riktas mot samhälle, grupp och individ, exempelvis former för rehabilitering inom primärvården
- e-hälsa som verktyg
- distriktssköterskans specifika mottagningsverksamhet med fokus på uppföljning och utvärdering
- A-E bedömning och triagering inom primärvården

Kursen genomförs i form av distanskurs via nätet med tillfällen på campus i form av föreläsningar, gruppuppgifter och seminarier samt tillämpningsövningar vid kliniskt träningscentrum (KTC).

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i omvårdnad eller sjuksköterskeexamen om 180 hp inkl. ett avslutat examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande och svensk legitimation som sjuksköterska. Dessutom krävs ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Dessutom krävs avslutade kurser i Omvårdnad på avancerad nivå inom specialistsjuksköterskans ansvarsområde 7,5 hp och Hälsofrämjande omvårdnad hos barn och ungdom 7,5 hp eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av en skriftlig paruppgift som redovisas vid seminarium, två skriftliga individuella reflektioner som redovisas i samband med seminarier samt en klinisk examination.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig paruppgift	4 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Seminarium med två individuella reflektionsuppgifter	2 hp	U/G
Klinisk examination	1,5 hp	U/G

Bökberg, C. (Red.). (2013). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur.

Edberg A-K., Ehrenberg A., Friberg F., Wallin L., Wijk H., & Öhlén J. (Red.). (2014). Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.

Holm Ivarsson B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder - samtal om levnadsvanor. Stockholm: Natur & Kultur.

Rössner,S., Egger, G., & Binns, A. (2014). Levnadsvanor en klinisk handbok. Lund:
Studentlitteratur.

Svanström, L. (2012). En introduktion till Folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., & Gustafsson, B. (2015). Hälsofrämjande omvårdnad - Bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Tillkommer lagar och författningar samt vetenskapliga artiklar.
Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.