Efter genomgången kurs, ska studenten, inom områdena nedan, kunna:

• med utgångspunkt i teoretiska perspektiv analysera och kritiskt reflektera över olika samhällsförändringar nationellt och internationellt och dess konsekvenser för välfärden
• utifrån olika teorier och modeller självständigt reflektera över tänkbara konsekvenser av pågående samhällsförändring för välfärdens aktörer och för samhällets medborgare.

• dokumentera individuell kunskapsutveckling i relation till professionell kompetens i socialt arbete
• identifiera behov av och göra en plan för ytterligare kunskapsutveckling.

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar utifrån yrkesrollen av det sociala arbetets krav och förutsättningar
• reflektera över behovet av personlig och professionell utveckling.

- forskning om pågående samhällsförändringar med konsekvenser och utmaningar för välfärden
- forskning kring pågående och framtida utveckling av roller och ansvar för välfärdens olika aktörer
- förändringar i organisation och omvärld som får konsekvenser för individers och gruppers vardagsliv och livsbetingelser med kopplingar till aspekter på globalisering, social sammanhållning, organisations- och professionsutveckling samt individualisering
- kunskapsbegreppen i relation till socialt arbete
- individuell kunskapsutveckling samt personlig och professionell utveckling

Kursen genomförs i form av föreläsningar och seminarier.

För tillträde till kursen krävs avslutade kurser om 180 hp inom socionomprogrammet (termin 1-6). Dessutom krävs genomgångna kurser på avancerad nivå om 22,5 hp inom socionomprogrammet eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras i form av en individuell skriftlig rapport som presenteras vid seminarium. Granskning av annan students arbete ingår.
Kursen examineras av lektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination	7,5 hp	U/G/VG

Börjesson, M., & Palmblad, E. (2008). Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga. Kategoriseringar och samhällsmoral i socialt arbete. Stockholm: Liber.
Castells, M. (2001). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 1, Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
Ife, J. (2001). Local and global practice: relocating social work as a human rights profession in the new global order. European Journal of Social Work, 4(1), Sid. 5-15.
Grape, O., Blom, B., & Johansson, R. (2006). Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Henning, C., & Renblad, K. (Eds.). (2009). Perspectives on Empowerment, Social Cohesion and Democracy. An International Anthology. Jönköping: School of Health Sciences, Jönköping University.
Molin, M., Gustavsson, A., & Hermansson, H-E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos.
Månsson, P. (2007). Jürgen Habermas och moderniteten. I P. Månson, Moderna samhällsteorier (s.305-343). Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Putnam, R. (2001). Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag.
Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Webb, S. (2003). Local orders and global chaos in social work. European Journal of Social Work, 6(2), sid. 191-204.
Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer.

Diarienummer
HHJ Dnr 922/2010 (122)
Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete.