KURSPLAN
Socialt arbete, äldres livsvillkor och omsorg, 7,5 högskolepoäng
Social Work, Life Conditions and Care of Older People, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2018
| Kurskod: | HSLR21 |
| Fastställd av: | Avdelningschef 2012-12-17 |
| Reviderad av: | Avdelningschef 2018-09-20 |
| Version: | 5 |
| Utbildningsnivå: | Avancerad nivå |
| Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området
|
| Ämnesgrupp: | SS2
|
| Fördjupning: | A1N
|
| Huvudområde: | Socialt arbete |
Lärandemål
Studenten ska efter genomgången kurs inom följande områden kunna:
Kunskap och förståelse
- analysera aspekter på socialt arbete med äldre utifrån olika perspektiv: demografisk utveckling, internationella jämförelser, genus, etnicitet
- analysera aspekter på ett åldrande samhälle utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv.
Färdighet och förmåga
- problematisera synen på åldrande och äldres roll i samhället utifrån aspekter på välfärd, välbefinnande och äldreomsorg
- problematisera exempel på insatser och förslag till åtgärder, för att möta förväntade behov som konsekvens av ett åldrande samhälle.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera över egna värderingar i bemötandet av äldre inom socialt arbete
- reflektera över egna värderingar avseende synen på äldre/åldrande och äldres roll i samhället.
Innehåll
Kursen behandlar:
- aspekter på äldres roll i samhället
- anhörigas roll inom äldreomsorgen
- välfärd, välbefinnande och äldreomsorg
- genusperspektiv i socialt arbete med äldre
- äldreomsorg i ett mångkulturellt samhälle
- aspekter på kvarboende.
Undervisningsformer
Kursen genomförs som distansutbildning via nätet med tre campusförlagda tillfällen med föreläsningar och seminarier.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i Socialt arbete, 180 hp eller Socionomexamen, 210 hp alt. Social omsorgsexamen, 120 p inklusive ett avslutat examensarbete om minst 15 hp (eller motsvarande kunskaper).
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.
Kursen examineras med en skriftlig individuell uppgift som kritiskt granskas av annan student.
Kursen examineras av lektor.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
| Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
|---|
| Examination | 7,5 hp | A/B/C/D/E/FX/F |
Övrigt
Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid campusförlagda moment samt obligatoriskt deltagande i interaktiva och internetbaserade moment.
Kurslitteratur
Abramsson, M., & Nord, C. (Red.). (2012). Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden. Lund: Studentlitteratur.
Bennich, M. (2012). Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete. Synen på kompetens och lärande – i spänningsfältet mellan organisatoriska villkor och samhälleliga förutsättningar. Akademisk avhandling. Linköpings universitet.
Blennberger, E., & Johansson, B. (2010.) Värdigt liv och välbefinnande-äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Stockholm: Fortbildning AB.
Börjesson, U. (2014). Everyday Knowledge in Elder Care. An Ethnografich Study of Care Work. Akademisk avhandling. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.
Greenfield, E A., Scharlach, A., Lehning, A J., & Davitt, J K. (2012). A conceptual framework for examining the promise of NORC program and Village modelst o promote aging in place. Journal of Aging Studies. 26, 273-284.
Gunnarsson, E., & Szebehely, M. (2009). Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia förlag.
Henning, C., & Svensson, L. (2011). Mötesplatser för äldre- en viktig aspekt i samhällsplaneringen. I K. Gynnerstedt & M. Wolmesjö (Red.). Tredje åldern. Malmö: Gleerups förlag.
Jegermalm, M. (2004). Informal care and support for carers in Sweden: Patterns of service receipt among informal caregivers and care recipients. European Journal of Social Work, 7(1): 7-24.
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2010). Caregiving and Volunteering Among Older People in Sweden- Prevalence and Profiles. Journal of Aging and Social Policy, 21 (4): 352-373.
Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2011). Helpful citizens and caring families: patterns o finformel help and caregiving in Sweden in a 17-year perspective. International Journal of Social Welfare. 21, 442-432. Doi: 10.1111/j.1468-2397.2011.00839.x
Jönson, H. (Red). (2009). Åldrande, åldersordning, ålderism. (www.isv.liu.se/nisal).
Persson, T., & Jönson, H. (2009). That’s not my Robert! Identity maintenance and other warrants in family members’ claims about mistreatment in old age care. Ageing & Society!: 1-21. (Published online by Cambridge University Press).
Persson, T., & Wästerfors, D. (2009). “Such Trivial Matters”: How staff account for restrictions of residents influence in nursing homes. Journal of Aging Studies, 23 (1): 1-11.
Regeringens proposition 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm: Socialdepartementet.
Torres, S., & Magnússon, F. (Red). (2009). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Walker, A. (Eds). (2005). Growing older in Europe. Maidenhead: Open University Press.
Wilinska, M., & Henning, C. (2011). Old Age Identity in Social Welfare Practice. Qualitative Social Work. (Forthcoming).
Vetenskapliga artiklar tillkommer.
Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.
