KURSPLAN
Socialt arbete, äldres livsvillkor och omsorg, 7,5 högskolepoäng
Social Work, Life Conditions and Care of Older People, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2020
Kurskod: HSLR21
Fastställd av: Avdelningschef 2014-09-01
Reviderad av: Avdelningschef 2018-09-20
Gäller fr.o.m.: 2019-01-21
Version: 6
Diarienummer:Avdelningen för socialt arbete
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Ämnesgrupp: SS2
Fördjupning: A1N
Huvudområde: Socialt arbete

Lärandemål

Studenten ska efter genomgången kurs inom följande områden kunna:

Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Innehåll

Kursen behandlar:
- aspekter på äldres roll i samhället
- anhörigas roll inom äldreomsorgen
- välfärd, välbefinnande och äldreomsorg
- genusperspektiv i socialt arbete med äldre
- äldreomsorg i ett mångkulturellt samhälle
- aspekter på kvarboende.

Undervisningsformer

Kursen genomförs som distansutbildning via nätet med tre campusförlagda tillfällen med föreläsningar och seminarier.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i Socialt arbete, 180 hp eller Socionomexamen, 210 hp alt. Social omsorgsexamen, 120 p inklusive ett avslutat examensarbete om minst 15 hp (eller motsvarande kunskaper).

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av individuella, och gruppvisa, skriftliga inlämningsuppgifter, där studenterna granskar varandras arbeten.
Kursen examineras av universitetslektor.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Individuella Inlämningsuppgifter4,5 hpA/B/C/D/E/FX/F
Gruppvisa Inlämningsuppgifter3 hpU/G

Övrigt

Närvarobestämmelser
Obligatoriskt deltagande vid angivna moment i kursens webbplattform.

Kurslitteratur

Bravell, ME (red) (2013) Äldre och åldrande. Malmö: Gleerups Utbildning

Greenfield, E A., Scharlach, A., Lehning, A J., & Davitt, J K. (2012). A conceptual framework for examining the promise of NORC program and Village modelst o promote aging in place. Journal of Aging Studies. 26, 273-284.

Gunnarsson, E., & Szebehely, M. (2009). Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia förlag.

Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2010). Caregiving and Volunteering Among Older People in Sweden- Prevalence and Profiles. Journal of Aging and Social Policy, 21 (4): 352-373.

Jegermalm, M., & Jeppsson Grassman, E. (2011). Helpful citizens and caring families: patterns o finformel help and caregiving in Sweden in a 17-year perspective. International Journal of Social Welfare. 21, 442-432. Doi: 10.1111/j.1468-2397.2011.00839.x

Jönson, H. (Red). (2009). Åldrande, åldersordning, ålderism. (www.isv.liu.se/nisal).

Jönson, H. and Harnett, T. (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur

Krekula, C. & Johansson, B. (red.) (2018). Introduktion till kritiska åldersstudier. Lund:Studenlitteratur

Lill, L (2010) Äldreomsorg- om makt, genus, klas och känslor I ett yrke. Malmö: Liber

Persson, T., & Jönson, H. (2009). That’s not my Robert! Identity maintenance and other warrants in family members’ claims about mistreatment in old age care. Ageing & Society!: 1-21. (Published online by Cambridge University Press).

Persson, T., & Wästerfors, D. (2009). “Such Trivial Matters”: How staff account for restrictions of residents influence in nursing homes. Journal of Aging Studies, 23 (1): 1-11.

Torres, S., & Magnússon, F. (Red). (2009). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Wilinska, M., & Henning, C. (2011). Old Age Identity in Social Welfare Practice. Qualitative SocialWork. (Forthcoming).

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.