Efter genomgången kurs ska studenten, inom områden nedan, kunna:

• identifiera och jämföra olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter av betydelse för kunskapsutveckling inom omvårdnad
• identifiera och analysera samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelser för yrkesutövningen
• identifiera och jämföra likheter och skillnader i olika forskningsdesign och dess datainsamlings- och analysmetoder.

• tillämpa forskningsprocessen
• analysera data utifrån kvalitativ och kvantitativ ansats
• självständigt söka, bedöma och använda vetenskapliga resultat och därmed bidra till kunskapsutveckling inom omvårdnad
• kritiskt granska vetenskapliga arbeten inom omvårdnad avseende validitet och reliabilitet samt trovärdighet och tillförlitlighet.

• identifiera och reflektera över forskningsetiska frågor samt visa på ett forskningsetiskt förhållningssätt.

- vetenskapsteoretiska utgångspunkter av betydelse för kunskapsutveckling inom omvårdnad
- forskningsprocessen
- forskningsetiska principer
- forskningsdesign
- vetenskaplig kvalitet
- kvantitativ analys
- kvalitativ analys

Kursen genomförs i form av föreläsningar och seminarier.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt avslutade kurser inom sjuksköterskeprogrammets termin 1, 2 och 3 eller motsvarande kunskaper. Vidare krävs genomgångna kurser i termin 4 inom sjuksköterskeprogrammet eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av skriftlig individuell tentamen, seminarier inklusive skriftliga inlämningsuppgifter samt plan för examensarbete.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig individuell tentamen	3 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Skriftliga inlämningsuppgifter inkl. seminarier	2 hp	U/G
Plan för examensarbete inkl. seminarium	2,5 hp	A/B/C/D/E/FX/F

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskapen. Studentlitteratur.

Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. Natur och Kultur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur & Kultur.

Friberg, F. (red.) (2022). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.

Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur.

REFERENSLITTERATUR

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.

Björk, J. (2020). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Liber.

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur.

Hellmer, S. (2022). Grunderna i statistisk dataanalys med tillämpning inom hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Polit, D.F., & Beck, C. (2020). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Lippincott Williams & Wilkins.

Vetenskapliga artiklar och annat material tillkommer.

Senaste upplaga av kurslitteraturen ska användas.