Efter genomgången kurs ska studenten, inom områden nedan, kunna:

• ha kännedom om de olika professionernas funktion inom elevhälsa och barnhälsovård samt samverkande organ i samhället
• redogöra och visa förståelse för hälsoproblem bland barn och ungdomar i relation till samhälleliga och etiska aspekter.

• självständigt tillämpa teorier och metoder i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet bland barn och ungdomar samt deras familjer
• självständigt utföra hälsokontroller, hälsosamtal samt medverka vid vaccinationer
• självständigt planera, initiera, leda, genomföra och utvärdera hälsofrämjande omvårdnadsarbete i samverkan med barn, ungdomar och deras familjer
• identifiera, bedöma, hantera hälsorisker och avvikelser samt vid behov utforma vård och stöd i samverkan med barn, ungdomar, familj och berörda samhällsorgan
• bedöma och värdera möjligheter eller hinder för användning av informationssystem inom barnhälsovård och elevhälsa
• identifiera former för kvalitetsuppföljning och förbättringsarbete
• visa sådan lämplighet i professionskunskaper så att inte något barns/ungdoms och familjs hälsa eller säkerhet riskeras.

• visa självkännedom och empatisk förmåga i relation till barn, ungdomar och familjer
• analysera och kritiskt reflektera över etiska aspekter i relation till barn, ungdomar och deras familjer
• arbeta förebyggande och hälsofrämjande utifrån ett professionellt förhållningssätt i relation till barn, ungdomar och deras familjer
• reflektera över och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap samt tillämpa aktuell vetenskaplig forskning inom barnhälsovårdens- och elevhälsans område.

- hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsarbete med barn och ungdom
- barnhälsovårdens och elevhälsans organisation och arbetssätt
- hälsobesök, hälsosamtal och vaccinationsverksamhet
- kliniska bedömningar och beslutsfattande
- metoder för ett kritiskt reflekterande förhållningsätt i hälsofrämjande omvårdnad

Kursen genomförs i form av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen i omvårdnad eller sjuksköterskeexamen om 180 hp inkl. ett avslutat examensarbete om minst 15 hp eller motsvarande och svensk legitimation som sjuksköterska. Dessutom krävs ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen examineras genom en individuell inlämningsuppgift som redovisas vid ett seminarium. Som underlag för examinationen ingår även handledarens bedömning av studenten i de verksamhetsförlagda studierna.

Kursen examineras av universitetslektor.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	0,5 hp	U/G
Inlämningsuppgift	1 hp	U/G
Verksamhetsförlagd utbildning	6 hp	U/G

Närvarobestämmelser
Verksamhetsförlagd utbildning omfattar minst 160 timmar.

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter på människor. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M. (Red). (2022). Teoretiska grunder för vårdande. (2. uppl.). Liber.

Berg Kelly, K. (2014). Ungdomars hälsa. Studentlitteratur.

Clausson, E., & Morberg, S. (Red). (2019). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur.

Edberg, A.K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, F., & Öhlén, J. (Red.). (2021). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (2. uppl.). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Vaccination av barn och ungdomar- Vägledning för vaccination
enligt föreskrifter och rekommendationer. Tillgänglig via: www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vaccination-avbarn-och-ungdomar--/?pub=63136

Hallström, I., & Lindberg, T. (Red.). (2023). Pediatrisk Omvårdnad. (3. uppl.). Liber.

Hanséus, K., Jägervall, M., Norman, M. (Red.). (2020). Barnmedicin. (5. uppl.). Studentlitteratur.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. Natur och Kultur.

Magnusson, M., m.fl. (2016). Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Liber.

Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.
Tillgänglig via http:www.swenurse.se

Wiklund-Gustin, L., & Asp, M. (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik// (3. uppl.).
Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar och referenslitteratur tillkommer.

Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.