Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för centralt innehåll och lärarens uppdrag i ämnet svenska i F-3 enligt aktuell läroplan
- beskriva elevers tidiga språkutveckling med fokus på tal och läsning
- redogöra för meningsskapande och språkutveckling med hjälp av multimodala resurser
- redogöra för betydelsen av multimodal literacy

- analysera bilderböcker, och populärkultur som riktas mot barn, ur ett genusperspektiv
- tillämpa god kommunikativa förmåga vid högläsning och muntligt berättande
- använda bild, drama och/eller musik som multimodal resurs för att stödja elevers språkutveckling
- använda bedömningsmaterial för att kartlägga elevers språkutveckling i förskoleklassen och årskurs 1
- kartlägga elevers språkliga medvetenhet i samband med pedagogisk bedömning och använda intervju som metod

- kritiskt reflektera över barns medieanvändande samt bilderbokens användningsområde med särskilt beaktande av genusperspektiv
- kritiskt reflektera över pedagogiska åtgärder för att stärka elevers språkliga medvetenhet

• Svenskämnet i läroplanen för förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
• Elevers tidiga språkutveckling med fokus på tal och läsning
• Språkutvecklande arbetssätt
• Bilderboken och andra multimodala berättelseformer
• Barns läs- och medievanor
• Dramatik, folksagor och myter
• Estetiska lärprocesser
• Intervju som vetenskaplig metod och förhållningssätt vid samtal med barn
• Litteratur- och språkvetenskapliga analysmetoder
• Genusperspektiv

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används en digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt genomgången termin 1 i grundlärarprogrammet eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en tre individuella redovisningar samt en gruppredovisning.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på examinationer motsvarande 4 hp.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.
Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell redovisning 1	2 hp	U/G/VG
Individuell redovisning 2	1 hp	U/G/VG
Individuell redovisning 3	1,5 hp	U/G/VG
Gruppredovisning	3 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan. (Licentiatavhandling). Högskolan för scen och musik - HSM, konstnärliga fakulteten. Göteborgs universitet. Valda delar ca 50 s.
www.gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/27887/1/gupea_2077_27887_1.pdf

Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth, & Olsson, Lars-Erik (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber. 218 s.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Uppsala Studies in Education nr 115). Uppsala, Sverige: Acta Universitatis Upsaliensis.
www.avhandlingar.se/om/sju+barn+lär+sig+läsa+och+skriva+Carina+Fast/

Gjems, Liv (2013). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. 131 s.

Herrlin, Katharina, Frank, Elisabeth & Ackesjö, Helena (2019). Förskoleklassens didaktik. Möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Valda delar ca 100 s.

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskolan. [Doctoral dissertation]. Jönköping: School of Education and Communication, Jönköping University. Valda delar ca 50 s.
www.larportalen.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/034_utforska_textvarldar/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M34_Fsk_01A_01_01-teckenskapande.docx

Lenz Taguchi Hillevi, Bodén Linnea & Ohrlander Kajsa (Red.) ( 2011). En rosa pedagogik. Stockholm: Liber. Valda delar ca 10 s.


Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. (s. 7-22.) Stockholm: Skolverket. http:www.skolverket.se. 15 s.

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. 90 s.

Lundberg, Ingvar & Strid, Anna (2009). Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift (1). 8 s.

Schmidt, Catarina (2017) Barns användande av texter i vår tid. I Läslyftet, Läsa och skriva i alla ämnen. Skolverket. Stockholm: Skolverket
www.larportalen.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/002-Lasa-o-skriva/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M2_F-3_02A_01_erfarenheter.docx

Skolverket (2019). Hitta språket. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011, reviderad 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2020). Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Valda delar ca 10 s.

Österlund, Mia (2008). Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Piija Lindenbaums Gittan-trilogi. I Maria Andersson & Elina Druker, (Red.) Barnlitteraturanalyser, (s. 97-112). Lund: Studentlitteratur. 16 s.

Artiklar, länkar och annat material kan tillkomma.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.


Referenslitteratur

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. 151 s.

Statens medieråd. Småungar & medier 2019. www.statensmedierad.se

Valfritt urval av bilderböcker

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.


Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen.