Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

-redogöra för ämnets historiska framväxt samt skolans och lärarens uppdrag i svenskämnet utifrån aktuella styrdokument (1)
- redogöra för grundläggande drag i svenska språkets struktur (2)
- beskriva vad som kännetecknar olika texttyper som ingår i ämnet svenska (3)
- redogöra för elevers tal-, läs- och skrivutveckling (4)
- redogöra för läs- och skrivprocesser (5)
- redogöra för aktuell didaktisk forskning med fokus på strategier för läs- och skrivundervisning (6)
- identifiera olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter (7)
- redogöra för språk- och kunskapsutvecklande undervisning med utgångspunkt i ämnesdidaktisk forskning (8)
- redogöra för barn- och ungdomslitteratur utifrån litteraturvetenskapliga perspektiv (9)
- redogöra för didaktiska möjligheter med skönlitteratur och film (10)
- förklara innebörden i medie- och informationskunnighet (MIK) samt hur det kan omsättas i svenskämnets didaktik (11)

- tillämpa kunskaper om svenska språkets struktur vid analys av elevtexter (12)
- planera för en inkluderande och differentierad läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i didaktisk forskning (13)
- kartlägga och bedöma elevers läs- och skrivutveckling i relation till aktuella styrdokument (14)
- tillämpa kommunikativa strategier i muntligt berättande och högläsning (15)
- planera för undervisning med fokus på läsförståelse samt användandet av olika texttyper som ingår i ämnet svenska (16)
- tillämpa multimodala språk- och uttrycksformer, såväl digitala som analoga, i undervisning och kunna reflektera kring innehåll och form (17)
- tolka, analysera och kritiskt granska skönlitteratur, film och andra texter (18)
- tillämpa observation som metod för datainsamling samt analysera ett empiriskt innehåll (19)
- använda det svenska språket i tal och skrift för professionella och akademiska syften utifrån normer för struktur och språkbehandling (20)

- kritiskt reflektera över barns konsumtion och kommunikation via olika medier i och utanför skolan med utgångspunkt i medie- och informationskunnighet (MIK) (21)
- förhålla sig till flerspråkighet och mångfald i svenskämnets didaktik (22)

• Skolans och lärarens uppdrag enligt aktuella styrdokument
• Svenskämnets roll och utveckling ur ett historiskt och nutida perspektiv
• Svenska språkets struktur, grammatik och normer
• Läs- och skrivprocesser
• Elevers tal-, läs- och skrivutveckling
• Pedagogisk och didaktisk forskning inom ämnet svenska
• Kartläggning och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling
• Läs- och skrivsvårigheter
• Språk- och kunskapsutvecklande undervisning där teorier om flerspråkighet ingår
• Multimodala språk- och uttrycksformer
• Medie- och informationskunnighet (MIK)
• Läs- och skrivstrategier
• Elevtextanalys och responsgivande
• Planering av läs- och skrivundervisning
• Högläsning, muntligt berättande, lyssnande och samtal
• Observation som vetenskaplig metod för datainsamling
• Språk och berättande i film
• Barn- och ungdomslitteratur från olika tider och skilda delar av världen
• Analys av skönlitterära texter med fokus på genretypiska drag
• Ämnesdidaktiska perspektiv på litteratur, film, drama och estetiska lärprocesser
• Litteratursökning och källkritiskt förhållningssätt
• Akademiskt skrivande, god språkbehandling och korrekt hantering av referenser

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I undervisningen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat om minst 15 hp i utbildningsvetenskaplig kärna eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, seminarier, individuella skriftliga inlämningsuppgifter samt gruppredovisningar.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs Godkänd på samtliga examinationsmoment och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på minst 14 hp.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle. Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1	2 hp	U/G/VG
Seminarium 1	2 hp	U/G/VG
Seminarium 2	1 hp	U/G
Gruppredovisning 1	1 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2	2 hp	U/G/VG
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 3	3 hp	U/G/VG
Individuell skriftlig tentamen	2,5 hp	U/G/VG
Gruppredovisning 2	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 4	3 hp	U/G/VG
Seminarium 3	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Ahrne, Göran. & Svensson, Peter (2022). Handbok i kvalitativa metoder. Liber. 50 s.

Berg Nestlog, Ewa & Danielsson, Kristina (2020). Textskapande i grundskolan. Utveckla funktionella skrivpraktiker. Studentlitteratur. 187 s.

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Gilla böcker. 15 s.

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. (Andra upplagan). Columbus förlag. 240 s.

Häggström, Margareta, Georén Sprung, Charlotte & Kareld, Theres (2016). Änglaspråk och magplask. Multimodalt perspektiv på svenska. Studentlitteratur. 150 s.

Janson, Malena (2015). Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Gleerups. 100 s.

Kåreland, Lena (2021). Skönlitteratur för unga - Historik, genrer, termer, analyser.
Studentlitteratur. 314 s.

Legilexi (u.å). Fler och bättre läsare med rätt undervisning. Hämtad 15 november 2023, från www.legilexi.org/kunskapsbank/artiklar/laesning/undervisning-i-laesfoerstaelse

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (Red.). (2019). Att bli lärare i svenska. Liber. 150 s.

Liberg, Caroline (2023). Skrivrörlighet, språkliga resurser och textmedvetenhet. I Karin, Forsling & Catharina, Tjerberg (Red). Skrivundervisningens grunder (s. 19–33). 15 s.

Lindgren, Astrid (2013). Bröderna Lejonhjärta. Rabén & Sjögren. 248 s. (eller annan fulltextversion, ej lättlästa versioner)

Montgomery, Lucy Maud (2003). Anne på Grönkulla. Rabén & Sjögren. 342 s. (eller annan fulltextversion, ej lättlästa versioner)

Rudberg, Jon (2000). Ett utbildningskompendium för lärare och elever. Projektet "Filmens Väg i Skolan". Svenska Filminstitutet & Kultur Malmö 2000. Pdf. 14 s.

Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån som läser. Barns menings - och identitetsskapande genom texter. [Doktorsavhandling]. Örebro Studies in Education. 44. s. 110-152.

Scorsese, Martin (Regissör). (2011). Hugo. [DVD]. Paramount Pictures.

Selznick, Brian (2007). En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret. B. Wahlströms. 526 s.

Skolforskningsinstitutet (2018) Feedback i skrivundervisningen.
www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/publicerade-systematiska-oversikter/feedback-i-skrivundervisningen/ 59 s.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6. Skolinspektionen. 17 s.

Skolinspektionen (2022). Läsfrämjande arbete i grundskolan med särskilt fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4–6. Skolinspektionen. 45 s.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå - Läsförståelse av vad och för vad?. Skolverket. 96 s.

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten.Pdf www.skolverket.se/publikationer?id=3905 131 s.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Skolverket (2023). Nya språket lyfter. Enligt Lgr 11. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. www.skolverket.se. 126 s.

Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket. 34 s.

Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (2013). Att ha eller sakna verktyg - om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Studentlitteratur. 168 s.

Wilson, Carolyn, Grizzle, Alton, Tuazon, Ramon, Akyempong, Kwame & Cheung, Chi-Kim (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. UNESCO. Pdf. 80 s.

Artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar, ca 150 s

Sagor och myter enligt lärares anvisningar. Ca 30 s.

Fyra till fem barn- och ungdomsböcker, utgivna på svenska, annat nordiskt språk samt utomnordiskt språk.

En till två vetenskapliga artiklar eller avhandlingskapitel, ca 100 sidor.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.


Referenslitteratur
Ewald, Annette (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola.

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos.

Molloy, Gunilla (2011). Reflekterande läsning och skrivning. 2. uppl. Studentlitteratur.

Roe, Astrid (2008). Lesedidaktikk: etter den første leseopplaeringen. Universitetsforlaget.

Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. 4. uppl. Liber.

Svenska Akademien. Svenska Akademiens ordlista (SAOL). (2015). 14. uppl. Norstedts förlag.

Svenska språknämnden (2016). Språkriktighetsboken (2005). Norstedts akademiska förlag.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen