Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- visa kunskap kring hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning i flerspråkiga klassrum kan genomföras
- redogöra för undervisningsuppdraget i ämnena svenska, svenska som andraspråk, modersmål och minoritetsspråk enligt aktuell läroplan
- redogöra för teorier och begrepp relaterade till flerspråkighet
- redogöra för ämnesdidaktisk forskning kring barns flerspråkighet relaterat till språk-, läs- och skrivutveckling

- tillämpa teorier om flerspråkighet vid planering av undervisning som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling
- använda digital och multimodal teknologi inom estetiska samt identitetsskapande uttrycksformer

- kritiskt värdera och motivera hur mångfald i identitetsskapande kan användas som en resurs i svenska och övrig ämnesövergripande undervisning
- diskutera och problematisera innehållet i undervisningens texter från elevers skilda och gemensamma erfarenheter av mångfald och deltagande

• Språk och kommunikation i läroplanen samt i kursplanen för förskoleklass och årskurs 1-3
• Svenska som andraspråk i läroplanen
• Ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk forskning om flerspråkighet och andraspråkutveckling
• Undervisningsplanering med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Identitetsskapande genom multimodala uttrycksformer
• Mångfald och demokrati i lärobokstexter och barnlitteratur

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat på minst 105 hp inom grundskollärarprogrammet F-3 varav Svenska I, tidigt språkande och meningsskapande för grundlärare F-3, 7,5 hp ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-5) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen, en gruppredovisning och två seminarie.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på seminarium l och betyget Väl godkänd på den individuella skriftliga tentamen.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.


Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.


Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	2 hp	U/G/VG
Grupp redovisning	2 hp	U/G
Seminarium 1	2 hp	U/G/VG
Seminarium 2	1,5 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Basaran, Hülya (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum. Språkutveckling med digitala resurser. Stockholm: Gothia. 100 s.

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. s. 474-487. 13 s.

Cummins, Jim (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I Kerstin Nauclér, (Red): Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande,(s. 1-22) Stockholm: HLS förlag. www.andrasprak.su.se 22 s.

Eilard, Angerd (2010). Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. I Skolverket: Perspektiv på barndom och lärande, (s. 22-62). Stockholm: Skolverket. 40 s.

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 182 s.

Kress, Gunther R. (1997). Before writing: rethinking the paths to literacy. London: Routledge, 100 s.

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (Red.) (2016). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. 281 s.

Laursen, Pia Helle (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. 220 s.

Schmidt, Catarina & Wedin, Åsa (2020, 2 december). Språkutvecklande undervisning.
www.larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6skoleklass/002-Lasa-o-skriva/del_03/1
I Skolverket. Läslyftet. www.larportalen.skolverket.se/#/moduler/5/las-skriv/alla/alla 8 s.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2020). Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2017) Bygga svenska [bedömningsmaterial]. www.skolverket.se

Skolverket (2018) Greppa flerspråkigheten. www.skolverket.se/getFile?file=3905 100 s.

Wedin, Åsa (Red.) (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget. 158 s.

Fyra barn- och bilderböcker på svenska, minoritetsspråk och grannspråk enligt lärares anvisningar.

Referensmaterial

Barnombudsmannen (2020). Barnkonventionen
www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konventionstexten/ (hämtad 20200930)


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.