KURSPLAN
Svenska IV - Fördjupat perspektiv på tidig läs- och skrivutveckling för grundlärare F-3, 7,5 högskolepoäng
Swedish IV - Deeper Perspectives on Early Reading and Writing Development for Teachers in Preschool Class and Primary School Years 1-3, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2020
Kurskod: L4SR29
Fastställd av: Utbildningschef 2019-05-27
Reviderad av: 2020-03-24
Gäller fr.o.m.: Hösten 2020
Version: 3
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Utbildningsområde: Humanistiska området (75%) och undervisningsområdet (25%)
Ämnesgrupp: UV2
Fördjupning: A1N

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- fördjupat redogöra för didaktisk forskning om svenskämnet i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
- fördjupat redogöra för samband mellan språkande och sociala faktorer som klass, kön, etnicitet och ålder
- visa kännedom om barnlitteratur och dess roll i undervisningen utifrån historiska
och samtida perspektiv,

Färdighet och förmåga

- på ett fördjupat sätt urskilja elevers olika förutsättningar och behov samt identifiera och i samverkan med andra möta specialpedagogiska behov
- bedöma elevers lärande i svenska utifrån gällande styrdokument
- bedöma nationella prov utifrån gällande styrdokument
- visa grundläggande beredskap inför att självständigt genomföra en empirisk undersökning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- inta ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt vid undervisningsplanering
- ha förmåga att kritiskt reflektera över vetenskapligt arbete och skrivande
- tillämpa och kritiskt reflektera över didaktiska val av skriftligt, muntligt och multimodalt innehåll samt digital teknologi.

Innehåll

• Ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska perspektiv på elevers läs- och skrivutveckling
• Multimodal kommunikation och digital teknologi samt media/critical literacy
• Undervisningsplanering
• Bedömning av lärande i svenska
• Nationella prov
• Sociala påverkansfaktorer på elevers språkande ur ett mångfaldsperspektiv
• Etik
• Intervju och observation som vetenskaplig metod

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.


I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Godkänt resultat på minst 135 hp inom grundlärarprogrammet F-3 varav 26 hp Svenska inklusive VFU III ska ingå. Därutöver krävs genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-6) eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på individuell skriftlig tentamen.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Indviduell skriftlig tentamen2 hpU/G/VG
Individuell skriftlig inlämningsuppgift2,5 hpU/G/VG
Seminarier1,5 hpU/G
Gruppredovisning1,5 hpU/G

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering

Kurslitteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. 100 s.

Duek, S. (2017). Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Karlstad: Karlstad University Studies 2017:4. S. 15-35. 21 s.

Kåreland, Lena (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Leland, Christine; Harste, Jerome & Huber, Kimberly (2005). Out of the box: Critical literacy in a first-grade classroom. Language Arts 82 (4), 257-268. 11 s.

Nielsen, Cecilia (2011). The Most Important Thing: Students with Reading and Writing Difficulties Talk About Their Experiences of Teacher's Treatment and Guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, Okt. 2011, 55(5). S. 551-565. 15 s.

Schmidt, Catarina (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning & Demokratik, 27 (3), 77-99. 22 s.

Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån’ som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro: Örebro Studies in Education 44, 87-106. 20 s.

Schmidt, Catarina & Wedin, Åsa (2015). Barbie, ninjakrigare och popstjärnor – populärkulturella texter i läs- och skrivundervisningen. I Berit Lundgren & Ulla Damber (red). Critical literacy i svensk klassrumskontext, 51-67. 16 s.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (rev. 2019) Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2020). Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Stockholm: Skolverket

Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Örebro: Örebro Studies in Education 33, 51-74. 23 s.

Sofkova Hashemi, Sylvana, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2019). Digitala kompetenser i svenskämnet – tendenser i den reviderade läroplanen. I Nordenstam Anna. & Parmenius-Swärd Susanne (red.). Digitalt. Svensklärarföreningens Årsskrift 2018, 100-116. 16 s

Tjernberg, Catharina (2016). Skrivundervisning. Processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur. (130 s.)


Walsh, Maureen (2008). Worlds have collided and modes have merged: classroom evidence of changed literacy practices. Literacy, 42, 101-108. 8 s.

Westlund, Barbro (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur & Kultur. 200 s.

En av följande avhandlingar läses i kursen (fördelas vid kursens början):

• Duek, S. (2017). Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Karlstad: Karlstad University Studies 2017:4. ca 200 s.
• Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån’ som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro: Örebro Studies in Education 44. ca 200 s.
• Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Örebro: Örebro Studies in Education 33. ca 200 s..

Som framgår av litteraturlistan läser alla vissa delar av avhandlingarna ovan.
Dessutom tillkommer en bilderbok och två barnböcker, ca 300 sidor som väljs enligt anvisningar från kursansvarig.

Skolverkets hemsida, www.skolverket.se nationella prov och bedömning.
Vissa delar från moduler i Läslyftet, www.larportalen.skolverket.se
Ytterligare artiklar, ca 40 sidor:

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.