Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- beskriva sambandet mellan kunskapssyn, styrdokument, didaktiska val och olika former för bedömning
- redogöra för bedömningsformers olika syften och funktioner, med särskilt fokus på skolans och fritidshemmets respektive verksamheter
- förklara gällande betygssystem och dess relation till andra system (historiskt, internationellt)
- redogöra för skolans bedömningsrelaterade dokumentation och vilka funktioner den fyller

- utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv planera undervisningsområden där olika bedömningsformer tydliggörs och används
- tillämpa och motivera gällande kunskapskrav för bedömning, dokumentation och betygssättning
- använda det svenska språket i tal och skrift för professionella och akademiska syften utifrån normer för struktur och språkbehandling

- reflektera kring etiska frågor kring bedömning och betygssättning i relation till ett vidgat likvärdighets- och validitetsperspektiv
- kritiskt granska och reflektera över bedömning i skola och fritidshem utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt

• Förhållandet mellan kunskapssyn, styrdokument, undervisningspraktik och olika former för bedömning (alignment)
• Styrdokumentens olika delar och inbördes relation, samt deras relation till undervisningsplanering och betygsättning
• Bedömning i summativa och formativa syften
• Pedagogisk planering i praktiken
• Bedömning och betygsättning av konkreta elevprestationer
• Bedömning i förhållande till individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen
• Bedömningspraktiker i fritidshemmet

Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier och workshops.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat om minst 15 hp i utbildningsvetenskaplig kärna, minst 15 hp i fritidspedagogik och minst 7,5 hp i valt praktiskt eller estetiskt ämne. Därutöver godkänt resultat på Verksamhetsförlagd utbildning I för grundlärare 4,5 hp (VFU I) eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Formerna för examination är Seminarium och Individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på det examinerande moment där detta betyg kan uppnås.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	2 hp	U/G
Seminarium	1,5 hp	U/G
Seminarium och Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Hirsh, Åsa. (2021). Bedömning och undervisningsutveckling – hur hänger det ihop?. Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s. 237-246). Gleerups.

Hirsh, Åsa. (2021). Dokumenterad utveckling och utvecklande dokumentation?. Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s. 79-92). Gleerups

Nyberg, Åsa. (2021). Arbete med extra anpassningar i den ordinrie undervisningen – hur kan vi få det att fungera?. Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s. 293-310). Gleerups

Hjalmarsson, Maria (2018). Leisure-time teachers’ reflections on systematic quality work: approaches and challenges, Early Child Development and Care. www.doi.org/10.1080/03004430.2018.1445731

Klapp, Alli (2015). Bedömning, betyg och lärande. Studentlitteratur. 170 s.

Lager, K. (2021). Barncentrerad utvärdering – en modell för utvärdering i fritidshem. Å. Hirsh & A. Olin (Red.), Skolutveckling i teori och praktik (s. 259-271). Gleerups.

William, Dylan & Leahy, Siobhàn (2015). Handbok i formativ bedömning; strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur. 250 s.

Ett antal av Skolverkets allmänna råd, kommentarmaterial och bedömningsskrifter (Finns att ladda ner)

Lgr 22 och Skollagen (Finns att ladda ner)


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns på lärplattformen.