Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- beskriva sambandet mellan kunskapssyn, styrdokument, didaktiska val och olika former för bedömning
- förklara kursplanernas uppbyggnad; de olika delarnas inbördes relation och relation till bedömning/betygssättning
- redogöra för bedömningsformers olika syften och funktioner

- planera och reflektera kring undervisningsområden där olika bedömningsformer tydliggörs utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv
- tillämpa gällande kunskapskrav för bedömning, dokumentation och betygssättning samt motivera dess relevans vid planering och genomförande av undervisning
- använda det svenska språket i tal och skrift för professionella och akademiska syften utifrån normer för struktur och språkbehandling

- problematisera olika bedömningspraktiker utifrån ett validitets-, mätbarhets- och objektivitetsperspektiv
- kritiskt reflektera över etiska frågor om bedömning och betygssättning i relation till ett vidgat likvärdighetsbegrepp
- kritiskt granska och värdera bedömning och bedömningsrelaterad forskning
- problematisera bedömningsrelaterad dokumentation och vilka funktioner den fyller

• Förhållandet mellan kunskapssyn, styrdokument, undervisningspraktik och olika former för bedömning (alignment)
• Styrdokumentens olika delar och inbördes relation, samt deras relation till undervisningsplanering, bedömning och betygssättning
• Bedömning i formativa och summativa syften
• Nuvarande betygssystem och betygsskala samt jämförelser historiskt och internationellt
• Skolans bedömningsrelaterade dokumentation utifrån pedagogiska och juridiska perspektiv
• Kritisk analys och konstruktion av uppgifter och prov som kan användas som grund för bedömning av och för lärande
• Bedömning och betygssättning av konkreta elevprestationer
• Pedagogisk planering, bedömningsmatriser och prov i praktiken
• Validitet, reliabilitet, rättssäkerhet, likvärdighet, Opportunity to Learn (OTL) och rättvisa i relation till styrdokument och kunskapssyn, samt vad detta innebär i praktiken
• Likvärdighet ur olika perspektiv och bedömning av elever i svårigheter

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat om minst 25,5 hp i utbildningsvetenskaplig kärna, minst 75 hp i ämnes- och ämnesdidaktiska studier (Engelska, matematik, naturorienterande ämnen och teknik, samhällsorienterande ämnen eller svenska) samt Verksamhetsförlagd utbildning II för grundlärare F-3, 7,5 hp eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom tre seminarier och en grupplaboration.

För kursbetyget G krävs minst G på alla examinerande uppgifter. För kursbetyget VG krävs dessutom betyget VG på seminarium 3 samt en av de övriga examinationerna där VG kan erhållas.

Lärandemålen utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium 1	1 hp	U/G/VG
Seminarium 2	1 hp	U/G/VG
Seminarium 3	4 hp	U/G/VG
Grupplaboration	1,5 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Hirsh, Åsa.(2016). Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Liber (150 s.)

Hirsh, Åsa. & Lundahl, Christian. (red.) (2021). Hållbar bedömning: Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Natur & Kultur. (390 s)

Klapp, Alli.(2015). Bedömning, betyg och lärande. Studentlitteratur. (170 s.)

Wiliam, Dylan.(2019). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur. (230 s.)

Dessutom

Ett antal publicerade vetenskapliga artiklar (finns att ladda ned). (100.s )

Ett antal av Skolverkets allmänna råd, kommentarmaterial och bedömningsskrifter (finns att ladda ned). (300.s)

Lgr 22 och Skollagen (finns att ladda ned). (300.s)

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.


Litteraturreferenser – så skriver du.
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet.
Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen.