Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för fördjupade teori- och begreppsbildningar inom bildpedagogik, bilddidaktik och visuell kultur
- förklara hur barn- och ungdomskulturer samt medie- och informationskunnighet (MIK) kan bli utgångspunkter för bilddidaktiskt arbete
- redogöra för aktuell forskning inom det bilddidaktiska området
- definiera och redogöra för utvärdering, betyg och bedömningsfrågor i ämnet bild

- använda traditionella material och tekniker samt digitala verktyg i bildframställning
- använda reflektion som metod i gestaltande och estetiska arbetsprocesser
- genomföra och presentera ett projekt i visuell gestaltning och koppla detta till samtidskonst och didaktiska perspektiv
- tillämpa analys som metod i bildreception och bildproduktion

- analysera och värdera en gestaltningsprocess samt koppla denna till estetiska lärprocesser
- diskutera och problematisera didaktiska frågor inom ämnet bild med hänsyn till genus, kulturell tillhörighet och elever i behov av särskilt stöd

• Visuell kultur (medier, film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer)
• Bildframställning med traditionella och digitala tekniker
• Tredimensionell gestaltning
• Samtidskonst
• Film- och bildanalys
• Visuell gestaltning – projektarbete
• Reflektion som metod inom gestaltande och estetiska arbetsprocesser
• Nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet
• Betyg, bedömning och utvärdering

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och bildlaborativa övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt lärarexamen, fritidspedagogexamen eller studerande med minst ett års genomförda studier inom lärarutbildningen, samt kursen Bild för grundlärare 30 hp eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, två individuella redovisningar, ett seminarium samt individuella bildlaborationer.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänt på 9 hp.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig inlämninguppgift	2 hp	U/G/VG
Individuell redovisning 1	4 hp	U/G/VG
Individuell redovisning 2	3 hp	U/G/VG
Seminarium	2 hp	U/G
Individuella laborationer	4 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Bergström, Bo (2017). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profil. Stockholm: Carlssons. 170 s.

Cronquist, Eva (2015). Spelet kan börja: Om vad en bildlärarutbildning på samtidskonstens grund kan erbjuda av transformativt lärande. Lic.-avh. Växjö: Linnéuniversitetet. Institutionen för pedagogik. 158 s. lnu.diva portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A862591&dswid=3890

Emsheimer, Peter, Hansson, Hasse, & Koppfeldt, Thomas (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur. 15 s. (kopierat material).

Freeland, Cynthia (2006). Konstteori - en introduktion. Stockholm: Raster. 15 s. (kopierat
material).

Frid, Johan (2002). Intro bild - skapa, kommunicera, förstå. Malmö: Didacta. 200 s.

Frid, Johan (2011). Intro form - formgivning, design, hantverk. Malmö: Didacta. 200 s.

Lindstrand, Fredrik (2006). Att göra skillnad – Representationer, identitet och lärande i
ungdomars arbete och berättande med film. Diss. Stockholm: HLS. 150 s. www.suforlag.se/1100/1100.asp?id=1132.

Rose, Gillian (2012). Visual Methodologies. An Introduction to Researching with Visual Material. London: Sage 15 s. (kopierat material).

Skolverket (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen – för
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket. 44 s. www.skolverket.se/publikationer?id=2698.

Skolverket (2013). Bedömningsstöd i bild. 25 s. www.skolverket.se/web/bs_gr_grgrbil01_4- 6/ovrigt-/bedomningsstod

Skolverket (2008). Bild - En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. 62 s. www.skolverket.se/publikationer?id=2530.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Stockholm: Skolverket. 25 s. www.skolverket.se/publikationer?id=2556

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter.
50 s. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/publikationer?id=2660.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. 30 s. http:www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (Red.). (2016). Kritiskt tänkande - i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur. 15 s. (kopierat material).

Wilson, Carolyn, Grizzle, Alton, Tuazon, Ramon, Akyempong, Kwame & Cheung, Chi-Kim (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. 50 s. Paris: UNESCO. www.unesco.se/kommunikation/medieutveckling-ochkapacitetsbyggande/medie-och-informationskunnighet/

Åsén, Gunnar (Red.). (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder.// Stockholm: Liber. 200 s.

Film i urval.

Vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar (engelska och skandinaviska språk i urval)
50 s.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.