Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- ha kunskap om funktionshinder hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån olika vetenskapliga perspektiv
- kunna redogöra för den kommunikativa och sociala utvecklingen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- ha förmåga att genomföra och analysera observationer med fokus på individens fungerande i relation till omgivningens krav och förväntningar

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna kritiskt reflektera över ett professionellt förhållningssätt i mötet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Diagnostisering och diagnoser inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: ADHD och Autismspektrumtillstånd
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv
• Kommunikation, samtalsstrategier, sociala berättelser och seriesamtal
• Observationsmetoder
• Omgivningens krav och förväntningar och individens förmågor och förutsättningar ur ett inkluderande perspektiv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp vid fem närträffar på Högskolan för lärande och kommunikation. I övrigt används den digitala lärplattformen PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Grundläggande behörighet samt genomgången kurs Specialpedagogik, grundkurs, 7,5 hp eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom:
- en fältuppgift i relevant verksamhet som sedan analyseras och tolkas parvis samt redovisas muntligt i grupp
- en skriflig reflektion som redovisas i litteraturseminarie
- en individuell skriftlig tentamen

För betyget Väl Godkänd på hela kursen ska den studerande erhållit Godkänd på fältuppgiften och den skriftliga reflektionen samt Väl Godkänd på den individuella skriftliga tentamen.

För betyget Godkänd på hela kursen ska den studerande lägst ha erhållit betyget Godkänd på samtliga examinationsuppgifterna.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Fältuppgift	2,5 hp	U/G
Reflektion	1,5 hp	U/G
Tentamen	3,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. 152 s.

Greene, Ross W. (2014). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Lund: Studentlitteratur. 288 s.

Hedegaard, J. & Hugo, M. (2017). Social dimensions of learning – the experience of young adult students with Aspergers syndrome at a supported IT education. Scandinavian Journal of Disability Research. http:dx.doi.org/10.1080/15017419.2016.1273132

Hejlskov Jørgensen, Bo; Veje, Hanne; Beier, Henning M och Elvén, Teresa (2012). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur. 273 s.

Hjörne, E. (2012). Det har skett en stor förändring hemma” – elevidentitet, föräldrars motstånd och ADHD i den svenska skolan. Utbildning & demokrati. 21 (3). 91-106.

Lundkvist, Gunnel (2007). När tålamodsburken rinner över. Om att ritprata. Specialpedagogiska skolmyndigheten. 94 s. http:ettnyttliv.files.wordpress.com/2013/09/ritprat.pdf

Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda – Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. 48 s http:www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17953/2010-3-8.pdf

Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Stockholm: Socialstyrelsen. 85 s

Dessutom tillkommer valbar litteratur, ca. 200 s.

Övrigt
Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).