KURSPLAN
Strategisk kommunikation för samhällsberedskap, 7,5 högskolepoäng
Strategic Communication for Civil Protection, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2025
Kurskod: LCPK13
Fastställd av: Utbildningschef 2023-05-26
Reviderad av: Utbildningschef 2024-05-14
Gäller fr.o.m.: Hösten 2024
Version: 2
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Ämnesgrupp: MK1
Fördjupning: G1F
Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för grundläggande begrepp, teorier och principer inom risk- och kriskommunikation
- identifiera och beskriva centrala steg i organisationers kriskommunikation
- förklara maktordningars betydelse för vad som betraktas som kriser och hur krishantering görs

Färdighet och förmåga

- urskilja och diskutera hot och risker samt roller och ansvar inom krisberedskap
- tillämpa vedertagna krisresponsstrategier för att lösa verkliga problem
- tillämpa och problematisera ett retoriskt kriskommunikationsperspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kritiskt granska och värdera organisationers krisrespons och krishantering samt kommunikatörers arbetsmetoder och yrkesroll
- diskutera samspelet mellan medier, samhälle och organisationer i samband med krissituationer
- kritiskt reflektera över hot och risker, krisberedskap och krishantering utifrån ett intersektionellt perspektiv

Innehåll

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt godkända kurser om minst 37,5 hp i Medie- och kommunikationsvetenskap (eller motsvarade).

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Formerna för examination är individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig grupptentamen.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1 och 2.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 13,5 hpU/G/VG
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 22 hpU/G/VG
Muntlig grupptentamen2 hpU/G

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Deverell, Edward, Hansén, Dan & Gardell, Eva-Karin (Red.) (2015). Perspektiv på krishantering. Studentlitteratur. 245 s.

Hobbins, Jennifer, Danielsson, Erna & Sjöstedt Landén, Angelika (Red.) (2020). Genus, risk och kris. Studentlitteratur. 250 s.

Mral, Brigitte & Vigsø, Orla (Red.) (2013). Krisretorik: Retoriska aspekter på kriskommunikation. Retorikförlaget. 148 s.

Vigsø, Orla (2016). Kriskommunikation. Studentlitteratur. 131 s.

Artiklar och annan litteratur om ca 200 sidor kan tillkomma.

Referenslitteratur

Coppola, Damon P. & Maloney, Erin K. (2017). Communicating Emergency Preparedness: Practical Strategies for the Public and Private Sectors. Routledge.

Meyer-Emerick, Nancy (2016). Using Social Marketing for Public Emergency Preparedness: Social Change for Community Resilience. Routledge.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.


Litteraturreferenser – så skriver du
www.ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html


Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen