Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för teoretiska och praktiska kunskaper inom det förskolepedagogiska området
- redogöra för kunskaper om förskoledidaktik avseende praktiska och estetiska lärprocesser
- identifiera olika lekteorier och lekens betydelse för barns utveckling och lärande
- beskriva den pedagogiska miljöns betydelse för lek och lärande

- reflektera över hur demokratiska värderingar skapar förutsättningar för att alla barn ska få möjlighet att leka, lära och utvecklas
- tillämpa hur digitala medier kommunicerar verksamhetens mål inbegripet förskolans värdegrund och mänskliga rättigheterna

- kritiskt granska och reflektera över vetenskapliga och etiska aspekter i förskolans verksamhet

Kursen består av två delkurser om vardera 7,5 hp:

Delkurs 1: Lek, lärande och estetiska uttrycksformer 1, 7,5 hp

Delkurs 2: Projekt och temaarbete 1, 7,5 hp


Delkurs 1: Lek, lärande och estetiska uttrycksformer 1, 7,5 hp
Play, Learning and Aestetic Expression in Preschool Education 1, 7.5 credits

Innehåll

• Pedagogisk miljö
• Lekens betydelse för alla barns liv, lärande och utveckling
• Omsorgens betydelse i förskolan
• Praktiska och estetiska lärprocesser - fantasi och kreativitet
• Visuell kultur
• Metoder, resultat och slutsatser i vetenskapliga texter

Delkurs 2: Projekt och temaarbete 1, 7,5hp
Project and Thematically-Oriented Approaches in Preschool Education 1, 7.5 credits

Innehåll

• Organisering av projekt och temaarbeten i förskolan
• Integrerat arbetssätt genom projektarbete
• Historik kring temaarbete
• Drama, musik och saga som mål och medel
• Digitala medier i projekt och temaarbete
• Pedagogisk dokumentation

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Genomgången termin 1 i förskollärarutbildningen vid Jönköping University eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom gruppredovisning, seminarium, individuell skriftlig tentamen, gruppredovisning samt individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på kursens samtliga examinationsmoment. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på de examinationsmoment där detta betyg kan erhållas.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Lek, lärande och estetiska uttrycksformer: Gruppredovisning	2,5 hp	U/G
Lek, lärande och estetiska uttrycksformer: Seminarium	2,5 hp	U/G
Lek, lärande och estetiska uttrycksf.: Ind. skrift. uppg.	2,5 hp	U/G/VG
Projekt och temaarbete: Individuell skriftlig tentamen	2 hp	U/G
Projekt och temaarbete: Gruppredovisning	3 hp	U/G/VG
Projekt och temaarbete: Ind skriftlig inlämningsuppgift	2,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Alnervik, Karin, Göthson, Harold & Kennedy, Birgitta (red.) (2012). Ljuspunkten – barns relation till fenomenet och begreppet ljus. Stockholm: Stockholm universitets förlag. 182 s.

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn - Normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront. 299 s.

Engdahl, Ingrid & Ärleman-Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare - Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. 265 s.

Eriksson Bergström, Sofia. (2017). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Stockholm: Liber. 157 s.

Fredriksen, C. Biljana (2015). Förstå med kroppen - Barns erfarenheter som grund för allt lärande. Stockholm: Liber. 366 s.

Furness, Karin (2017). Formulera. Bild och Projekt i förskolan. Stockholm: Liber. 262 s.

Hedenkvist, Ewa, Lorentzson, Bettan & Meyer, Camilla (2018). Bygga en plats för möten - ett projekt i nära relation med omvärlden. Stockholm: Lärarförlaget. 164 s.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet - några perspektiv. Stockholm: Liber. 120 s.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. (2:a uppl.) Stockholm: Liber. 144 s.

Lökken, Gunvor, Haugen, Synnöve & Röhtle, Monika (2005). Småbarnspedagogik: - fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. 270 s.

Nilsson, Monica, Granqvist, Anna-Karin, Johansson, Elin, Thure, Jeanette, & Ferholt, Beth. (2017). Lek, lärande och lycka! Lek och utforskande i förskolan. Malmö: Gleerups. 100 sidor.

Persson, Sven & Gustafsson, Lars H. (2016). Omsorg; kärlek, medkänsla och noggrannhet. I Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 15-31). Stockholm: Natur & Kultur. 16 s.

Pramling-Samuelsson, Ingrid & Asplund-Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber. 256 s.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2018). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (2:a uppl.) Stockholm: Liber. 209 s.

Styrdokument samt valda artiklar i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter tillkommer. Ca 100 s.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.


Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet.


Interaktiva antiplagiatguiden.

http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).