Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för olika pedagogiska utgångspunkter inom didaktik och undervisning i det förskolepedagogiska området
- beskriva estetiska lärprocessers betydelse inom didaktik i förskolan
- beskriva barns kommunikation

- urskilja och problematisera olika teoretiska perspektiv på ett fördjupat sätt inom lek, lärande och omsorg
- tillämpa och relatera estetiska lärprocessers betydelse på ett fördjupat sätt för förskolebarns utforskande, lek och lärande
- tillämpa jämställdhet på ett fördjupat sätt i förskolans arbete med flerspråkighet

- kritiskt reflektera över ett professionellt förhållningssätt inom det förskoledidaktiska området

• Teorier inom lek, utforskande, lärande och omsorg i relation till subjektskapande
• Lek
• Flerspråkighet
• Språklig medvetenhet
• Estetiska lärprocesser
• Undervisningsbegreppet
• Jämställdhet
• Förskollärarprofessionen
• MIK/IKT

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 120 hp inom förskollärarutbildningen varav 60 hp förskolepedagogik där kursen Didaktiskt arbete i förskolan I, 15 hp, ska ingå samt påbörjat Examensarbete för förskollärare eller motsvarande kunskaper..

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga examinationsmoment. För kursbetyget Väl godkänd krävs utöver vad som krävs för Godkänd betyget Väl godkänd på minst 7 hp, där detta betyg kan erhållas.

Kursen examineras genom:
Gruppredovisning, 5,5 hp, U/G: Processinriktat grupparbete; Estetik
Seminarium 1, 2,5 hp, U/G/VG: Flerspråkighet
Seminarium 2, 2,5 hp, U/G/VG: Lek
Individuell skriftlig inlämningsuppgift, 4,5 hp, U/G/VG: Språk

Examinationer har inslag av processinriktat arbetssätt, vilket innebär att deltagande i dessa processer krävs för att bli godkänd på examinationen. Gruppexaminationer kan i förekommande fall endast omexamineras nästa gång kursen genomförs.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Gruppredovisning	5,5 hp	U/G
Seminarium 1	2,5 hp	U/G/VG
Seminarium 2	2,5 hp	U/G/VG
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Bardon, Emelie (2017). Koppla bort autopiloten - normkritiskt förhållningssätt i dansundervisning. Stockholm: Lärarförlaget. 152 s.

Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet - Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur. 130 s.

European Early Childhood Education Research Association (EECERA) Special Interest Group (SIG) (2017). "Rethinking play" position paper 1 about the role of play in early childhood education and care. www.eecera.org/position-paper-the-role-of-play-in-ecec/. 6 s.

Fredriksen, C. Biljana (2015). Förstå med kroppen - Barns erfarenheter som grund för allt lärande. Stockholm: Liber. 366 s.

Furness, Karin (2017). Formulera Bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber. 262 s.

Halvars-Franzéns, Bodil (2010). Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag (Doktorsavhandling, Stockholms universitet). Tillgänglig: http:www.diva-portal.org/smash/get/diva2:309964/FULLTEXT01. 19 s.

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi (Doktorsavhandling, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation). 238 s.

Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 1(5). S. 90-109.

Kress, Gunther (1997). Before writing Rethinking the paths to literacy. London: Routledge. 178 s.

Lindqvist, Gunilla (1997). Små barns lek: Vuxnas gestaltning och barns meningsskapande. Forskningsrapport 97:10, Samhällsvetenskap, Forskning om skola och barn, ungas utveckling och lärande, Högskolan i Karlstad. 66 s.

Löfdahl, Annica (2006). Ground for values and attitudes – Children´s play and peer-cultures in preschool. Journal of Early Childhood Research. 4(1), pp 77-88.

Nilsson, Monica, Granqvist Anna-Karin, Johansson, Elin, Thure, Jeanette & Ferholt, Beth (2018). Lek, lärande och lycka! Lek och utforskande i förskolan. Malmö: Gleerups. 100 s.

Olsson, Mariette Liselott (2014). Rörelse och experimenterande i små barns lärande; Deleuze och Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur. 240 s.

Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. 51 s.

Steinsholt, Kjetil (2012). I lekens ingemansland. Pedagogiska Magasinet, 12. Hämtad 2018-04-13 från http:www.pedagogiskamagasinet.se/i-lekens-ingemansland.

Wedin, Åsa (Red.) (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget. 158 s.

Willén, Polly, Gruber, Sabine, Puskás, Tunde (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Liber: Stockholm. 167 s.

Ytterligare vetenskapliga artiklar kan tillkomma.

Referensmaterial
Engdahl, Ingrid & Hagsér-Ärlemalm, Eva (2015). Att bli förskollärare – mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. 265 s.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.