Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- redogöra för innebörden av att bedriva förskoleverksamhet på vetenskaplig grund och på basis av beprövad erfarenhet
- redogöra för olika förskolepedagogiska utgångspunkter och didaktiska ansatser och diskutera dess konsekvenser för förskolans pedagogiska praktik och barns lärande och meningsskapande
- diskutera lek och utforskande i relation till estetik och barns lärande
- diskutera innebörder av förskollärarens roll i en föränderlig förskola
- redogöra för begreppet barns språkande och dess implikationer för förskolans verksamhet
- diskutera strategier för förskolan som en mångkulturell förskola

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- formulera frågeställningar och producera en argumenterande text om förskoledidaktiska frågeställningar

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- värdera olika teorier, begrepp och modeller i syfte att analysera förskoledidaktisk verksamhet
- motivera val av utvärderingsmodeller och strategier utifrån pedagogiska ställningstaganden

• Förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - implikationer för förskollärare och förskolans verksamhet
• Didaktiska inriktningar: Undervisning i förskolan och barns lärande och meningsskapande
• Estetik: Lek och utforskande i förskolan
• Förskollärarrollen i en föränderlig förskola
• Barns språkande i förskolan
• Den mångkulturella förskolan
• Dokumentation och bedömning i förskolan

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt förskollärarexamen om minst 180 hp.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig rapport. För betyget Godkänd krävs G på den individuella skriftliga rapporten och för betyget Väl Godkänd krävs VG på den individuella skriftliga rapporten.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig rapport	15 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. (148 sidor)

Björk-Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás Tunde (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. (176 sidor)

Bunar, Nihad (2015). Nyanlända och lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (30 sidor)

Delpit, Lisa (1995). Other People’s Children. Cultural Conflict in the Classroom. Education in a Multicultural Society – Our Future’s Greates Challange. NewYork: New Press, sid. 167-183. (16 sidor)

Doverborg, Elisabeth, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. (117 sidor)

Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. (200 sidor) http:su.diva-portal.org/smash/get/diva2:661443/FULLTEXT02.pdf

Engdahl, Ingrid & Ärleman-Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare. Stockholm: Liber. (150 sidor)

Ferholt, Beth, Nilsson, Monica, Jansson, Anders & Alnervik, Karin (2015). Creativity in education: Play and exploratory learning. I: Thomas Hansson Contemporary approaches to activity theory: Interdisciplinary perspectives on human behaviour. Hersey: IGI Global. sid 264-284. (20 sidor)

Folke-Fichtelius & Christian Lundahl (2015). Förskolebarns lärande som mått på kvalitet – statliga krav på dokumentation i förskolan. I Gunnar Åsén (red.) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber. sid. 38-50. (12 sidor)

Fredriksen, Biljana C (2013). Att förstå med kroppen – Barns erfarenheter som grund för allt lärande. Stockholm: Liber. (150 sidor)

Josefson, Ingela (2005). Vetenskap och beprövad erfarenhet. I: Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. sid 30-39. (9 sidor)
http:www.idpp.gu.se/digitalAssets/1269/1269270_2005_4inlaga.pdf

Kroksmark, Tomas (2014). Förskola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. (50 sidor)

Liberg, Caroline (2005). Språk och kommunikation. I: Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Skolverket, sid 7-22. (15 sidor)
http:modersmal.skolverket.se/polska/images/stories/filer/pdf1887.pdf

Läroplan för förskolan, Lpfö98/10 (SKOLFS 2010:35). Stockholm: Utbildningsdepartementet. (16 sidor)
http:www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4roplan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf

Nilsson, Monica & Ferholt, Beth (2015). Vygotsky's theories of play, imagination and creativity in current practice: Gunilla Lindqvist's “creative pedagogy of play”. I U. S. kindergartens and Swedish Reggio-Emilia inspired preschools. I Perspectiva, 32(3), sid. 920-950. (30 sidor)
https:periodicos.ufsc.br/index.php/perspectiva/article/view/2175-795X.2014v32n3p919/29914

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Stockholm: Liber. (247 sidor)

Odegard, Nina (2015). Återbruk som kreativ kraft. Stockholm: Lärarförlaget. (50 sidor)

Pope Edwards, Carolyn & Gandini, Lella (2015). Teacher Research in Reggio Emilia: Essence of a Dynamic, Evolving Role. I Voices of Practitioners, winter 2015. sid. 89-103. (14 sidor)
https:www.naeyc.org/files/naeyc/Teacher%20Research%20in%20Reggio%20Emilia.pdf

Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (2008). Didaktiska studier. Från förskola och skola. Malmö: Gleerups. (50 sidor)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2015). Spår av transformativ bedömning i multidokumentation. I: Gunnar Åsén (red.) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm. Liber. sid 51-70. (21 sidor)

Sheridan, Sonja, Williams, Pia & Sandberg, Anette (2013). Systematic quality-work in preschool. International Journal of Early Childhood. 45(1). sid. 123-150. (33 sidor)

Sheridan, Sonja, Williams, Pia, Sandberg, Anette, Vuorinen, Tuula (2011). Preschool Teaching in Sweden -- A Profession in Change. Educational Research, 53(4). sid. 415-437. (22 sidor)

Vecchi, Vea (2014). Blå cikoriablommor – Ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (100 sidor)

Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. (152 sidor)

Vetenskapliga artiklar tillkommer. (ca 50 sidor)

Referenslitteratur
Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Doktorsavhandling, Umeå universitet. http:www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf

Lenz Taguchi, H. (2010). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups.

Lind, U. (2010/2013). Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform (Doktorsavhandling). Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet. http:www.avhandlingar.se/avhandling/d2bf23b269/

Olsson, L.M. (2014). Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och Guattari i förskolan. Stockholm: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiariatguiden. http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).