KURSPLAN
Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 högskolepoäng
Degree Project for Teachers in School-Age Educare, 15 credits
Kursplan för studenter vår 2021
Kurskod: LEGP19
Fastställd av: Utbildningschef 2018-10-08
Reviderad av: 2019-11-05
Gäller fr.o.m.: Våren 2020
Version: 2
Diarienummer:§21/178 JU2021-4604-113
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV1
Fördjupning: G2E

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna identifiera, formulera och analysera en problemställning i behov av vetenskaplig undersökning för att bidra till kunskapsutveckling inom fritidshemmets yrkesområde
- visa kunskap om olika teoretiska perspektiv och insikt i aktuell forskning
- visa kännedom om vetenskapsteori och olika forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa förmåga att identifiera sitt informationsbehov, självständigt utföra informationssökning och värdera sökresultat
- självständigt genomföra och med stringens både skriftligt och muntligt presentera och försvara ett vetenskapligt arbete och tydliggöra resultatens betydelse för yrkesutövningen
- visa förmåga att analysera, tolka och diskutera vetenskapliga resultat i ett verksamhets- respektive samhälleligt perspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kritiskt granska och värdera pågående verksamhet i fritidshem och tillvarata tidigare forskningsresultat och annan information för att bidra till att utveckla verksamheten
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap
- kunna identifiera och förhålla sig till forskningsetiska aspekter
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de grundläggande demokratiska värderingarna

Innehåll

• Formulering av problemställning och forskningsplan
• Kritisk granskning av vetenskapliga dokument
• Val av teori och metod
• Analys av empiriskt material
• Oppositionsseminarium

Undervisningsformer

I kursen görs en egen undersökning, som består av dels en teoretisk, dels en empirisk del. I den teoretiska delen redovisas tidigare forskning och/eller teorier, styrdokument, målsättningar om det område som studeras. Den empiriska delen innebär att studenten konstruerar, bearbetar och redovisar informtion inom valt ämne inom fritidshemmets verksamhet. Examensarbetet bedrivs genom enskilda studier med stöd av handledning i grupp. Tillsammans med handledaren träffas handledningsgruppen kontinuerligt under arbetets gång. De studerande granskar fortlöpande varandras arbeten. Vid kursens slut bildas examinationsgrupper som leds av examinator. Examinator utser opponenter inom examinationsgruppen. Mer detaljerad information om arbetsprocessen och riktlinjer för oppositionsseminariet ges i separat studieguide.

Studenten bär ansvaret för examensarbetets upplägg och genomförande, liksom för kontakt med handledare och andra personer som har betydelse för undersökningens genomförande.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Godkänt resultat på minst 105 hp inom grundlärarprogrammet varav 30 hp fritidspedagogik och 22,5 hp i det valbara ämnet ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom ett examensarbete som redovisas skriftligt och muntligt samt deltagande i obligatoriska seminarier. Vid det avslutande examinationsseminariet försvarar studenten sitt examensarbete och genomför opposition på ett annat examensarbete. Dessutom ska studenten aktivt delta vid ytterligare minst två uppsatsseminarier förutom det egna.

Kvaliteten på uppsatsen, oppositionen samt deltagande i seminarier ligger till grund för bedömningen med betygssättningen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Vid betygssättningen tas i beaktande studentens förmåga att skriva och försvara det egna examensarbetet, opponera på ett annat examensarbete samt aktivt deltagande i seminarier. För betyget Godkänd krävs godkänt på de sammanvägda prestationerna från de obligatoriska seminarierna avseende såväl försvar som opposition av uppsats samt aktivt deltagande. Dessutom krävs god språkförmåga i ord och skrift. För betyget Väl Godkänd krävs därutöver ett utmärkt examensarbete, god initiativförmåga och en hög grad av självständighet i arbetet.

En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygsättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Examination15 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. 245 s. Valda delar.

Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 213 s.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 2. Malmö: Liber (valda delar).

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Svenska språknämnden (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB. 218 s.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie. 1:2011. 130 s.

Övrig litteratur som väljs utifrån uppsatsämne i samråd med handledare.

Referenslitteratur
Brinkkjaer, Ulf & Höyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. 24 s.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Rev. 2019. Stockholm: Skolverket. 286 s.

UNICEF (1989). Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.

Granskning av uppsatser och avhandlingar utifrån kursansvarigs val.

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.