Efter avslutad kurs förväntas de studerande
- förstå vad entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolverksamheten innebär i teori och praktik
- ha färdighet att planera ett entreprenöriellt projekt med elever i grund- och gymnasieskola
- kunna identifiera problem och möjligheter i olika entreprenöriella projekt i arbetet med elever
- kunna analysera och värdera sitt eget och elevernas lärande med hjälp av
lärandeteoretiska begrepp i den lokala skolorganisationen där entreprenöriella projekt bedrivs
- kunna identifiera och för eleven synliggöra samhälls- och näringslivsfunktioner som stödjer ett entreprenöriellt förhållningssätt
- ha utvecklat metoder och beredskap för att kunna stödja och handleda sina elevers kreativa idéer och innovationsarbete

I kursen får de studerande en introduktion i entreprenöriellt tänkande och lärande.
Deltagarna får komma i kontakt med och analysera olika entreprenöriella projekt som t ex Ung Företagsamhet, Coompanion, Science Park, Credit. Deltagarna kommer också att involveras i delvis styrda projekt och ges möjlighet att utifrån egna initiativ och idéer formulera en handlingsplan för ett projekt. Projekten bedrivs i mindre grupper för att ge möjlighet till flexibelt och varierat lärande.
De olika faserna i ett entreprenöriellt projekt behandlas i seminarieform. Teoretiska grunder och lärandebegrepp från kurslitteraturen används för att fördjupa förståelsen av erfarenheter från de innovativa samarbetsprocesser som deltagarna ingår i. Gymnasie- och grundskolelevers lärande och konkreta exempel från skolverksamhet utgör innehåll i kursen.

Kursen bedrivs i processform med utgångspunkt i deltagarnas formulerade projektidéer och problematiseringar av elevers innovativa lärande. Projekten bedrivs i mindre grupper med handledare. Seminarier, föreläsningar och workshops sker i anslutning till utvecklingsfaserna i projekten och med hela kursgruppen.

Grundläggande behörighet samt minst 90 hp inom lärarutbildningen (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Examination sker genom fullgjorda obligatoriska moment i tre seminarier. Skriftlig projektplan skrivs i par och kompletteras med individuella analyserande texter som lämnas vid kursens slut.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination	7,5 hp	U/G/VG

Kursvärdering sker i fokusgrupper vid kursens slut samt med standardiserat enkätformulär

Ett entreprenöriellt förhållningssätt behövs för att skapa förnyelse och förbättring i såväl skola som samhälle Skolan har en viktig roll att öka beredskapen för unga att pröva och förverkliga idéer till aktiva handlingar. Kursen Lärande i en entreprenöriell skola bedrivs i projektform där deltagarnas initiativ och idéer om utveckling av entreprenöriella inslag i skolverksamhet är utgångspunkt för seminarier, föreläsningar och handledning. Metoder och exempel är en viktiga inslag i kursen.
Kursen vänder sig till lärarstuderande och lärare i skolans olika verksamheter.
Kursen ges i samverkan med Internationella Handelshögskolan och organisationer som stöder ett entreprenöriellt lärande i skolan.

Kursplaner och betygskriterier grundskolan och gymnasieskola (2000). www. Skolverket.se
Ahl, Helen Ahl, H. (2004). Företagandets särskilda nytta. In D. Ericsson (Ed.),
Det oavsedda entreprenörskapet. pp 108-122 Lund: Academia Adacta, 14 sid
Bjerke, Björn (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap? Lund: Studentlitteratur, Ca 150 sid
Johannisson, Bengt; Madsén Torsten; Wallentin, Christer (2000) Aha! Företagsamt lärande! En skola för förnyelse. Utbildningsradion, Örebro
Lärare om företagsamhet. Vetenskap & allmänhet 2005:2, 41 sid
Svedberg, Gudrun (2007). Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis:
Om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörsprojekt. Akad. Avhandling Umeå universitet (valda delar), 150 sid
Tiller, Tom (1999) Aktionslärande, Forskande partnerskap i skolan. Runa Förlag, 130 sid
Dessutom tillkommer rapporter och kompendier efter examinators anvisningar max 200 sid