KURSPLAN
Förskolan i ett föränderligt samhälle (UVK), 7,5 högskolepoäng
Preschool in a Changeable Society (ES), 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2020
Kurskod: LFFN18
Fastställd av: Utbildningschef 2019-03-19
Reviderad av: Utbildningschef 2020-05-04
Gäller fr.o.m.: Hösten 2020
Version: 3
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV1
Fördjupning: G2F
Huvudområde: Pedagogik

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för relevanta policydokument och dess betydelse för skolväsendets organisation och dess framväxt utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet inom utbildningen på förskolan
- identifiera förskolans interkulturella uppdrag

Färdighet och förmåga

- utveckla förmåga att reflektera över etiska aspekter i förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kritiskt reflektera över innebörden i begreppet demokrati i förhållande till hållbar utveckling
- diskutera utbildning utifrån läroplansteori

Innehåll

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat på minst 75 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK från termin 1 samt 30 hp förskolepedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-4) eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en gruppredovisning och individuella skriftliga inlämningsuppgifter.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationeroch för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på examinationsmoment där det betyget kan erhållas.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Gruppredovisning3,5 hpU/G
Individuella skriftliga inlämningsuppgifter4 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Biesta, Gert (2003). Demokrati - ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem? Utbildning & Demokrati Vol 12 Nr 1, 59-80.

Bornemark, Jonna (2018). Det omätbaras renässans -en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Stockholm. Volante (valda delar) 282 s.

Engdahl, Ingrid & Ärleman-Hagsér, Eva (2015). Kulturer för hållbarhet I Ingrid Engdahl & Eva Ärleman-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet (s. 253 - 265). Stockholm: Liber

Hägglund, Solveig, Löfdahl Hultman, Annica & Thelander Nina (2017). Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerup. 97 s.

Johansson, Eva & Thornberg, Robert (2014). Värdepedagogik – Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber. 248 s.

Lahdenperä, Pirjo (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber. 141 s.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. SKOLFS 2018:50. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn- innebörder och indikatorer. 97 s.

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. 2 uppl. Malmö: Gleerup. 213 s.

Aktuell litteratur från Skolverket, vetenskapliga artiklar, skönlitterärt verk och digitalt material tillkommer (ca 300 s.)

Referenslitteratur
Bergman, Marina & Israelsson, Britt-Marie (2018). Att studera på högskolan. Lund: Studentlitteratur. 166 s.

United Nations Development Programme. (2015). Globala målen. Hämtad från globalamalen.se

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns i kursens digitala lärplattform.