KURSPLAN
Fritidshemmet som praktik för multimodalitet och interkulturalitet, 15 högskolepoäng
School-Age Educare as practice for multimodality and interculturality, 15 credits
Kursplan för studenter höst 2020
Kurskod: | LFHN17 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2019-04-11 |
Reviderad av: | Utbildningschef 2020-03-24 |
Gäller fr.o.m.: | Hösten 2020 |
Version: | 4 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Undervisningsområdet
|
Ämnesgrupp: | UV1
|
Fördjupning: | G2F
|
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- beskriva, ge exempel på och reflektera över praktiska och estetiska läroprocesser
- beskriva och exemplifiera barns existentiella frågor
- redogöra för hur barnlitteratur kan användas i den fritidspedagogiska undervisningen
- beskriva och diskutera digitala mediers roll i barns kultur och meningsskapande
- beskriva hur dokumentation kan användas som pedagogiskt verktyg i fritidspedagogisk verksamhet
- redogöra för ett intersektionellt perspektiv i beskrivningen av barns uppväxtvillkor i relation till fritidshemmets uppdrag
- redogöra för och diskutera olika perspektiv på interkulturell pedagogik
Färdighet och förmåga
- planera och genomföra ett gestaltande arbete där olika estetiska uttrycksformer samverkar
- visa beredskap att fånga barns livsfrågor och föra spontana såväl som planerade samtal kring dessa
- redogöra för berättandets möjligheter
- integrera olika estetiska uttrycksformer för att belysa matematiska och språkliga begrepp
- planera för språkutvecklande förhållningssätt i fritidshemmet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att granska populärkultur ur ett fritidspedagogiskt perspektiv
- visa förmåga att kritiskt granska mångfaldsfrågor och interkulturalitet i relation till fritidspedagogisk verksamhet
Innehåll
Delkurs 1: Interkulturell praktik, 7,5 hp- Teorier om identitetskonstruktioner och kulturella uttryck
- Barn och existentiella frågor
- Berättande
- Barnlitteratur
- Teorier om språkutveckling, inbegripet transspråkande
- Barns uppväxtvillkor
- Intersektionalitet
- Interkulturell pedagogik
- Samtal
Delkurs 2: Multimodal praktik, 7,5 hp- Teorier om praktiska och estetiska läroprocesser
- Populärkultur
- Kvalitativa forskningsmetoder för att belysa barns perspektiv på fritidshemmets verksamhet
- Estetiska uttrycksformer i samverkan
- Multimodalitet i förhållande till skrift-, språk- och matematiklärande
- Medie och informationskunnighet på fritidshem
- Metoder för pedagogisk dokumentation
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Godkänt resultat på minst 75 hp inom grundlärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 samt 22,5 hp fritidspedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-4) eller motsvarande kunskaper.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
Kursen examineras genom tre individuella skriftliga inlämningar, fyra seminarier samt tre gruppredovisningar.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på minst 7,5 hp.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|
Delkurs 1: Seminarium | 0,5 hp | U/G |
Delkurs 1: Seminarium | 0,5 hp | U/G |
Delkurs 1: Seminarium | 0,5 hp | U/G |
Delkurs 1 : Seminarium | 0,5 hp | U/G |
Delkurs 1 : Individuell skriftlig inlämningsuppgift | 3 hp | U/G/VG |
Delkurs 1 : Individuell skriftlig inlämningsuppgift | 1 hp | U/G/VG |
Delkurs 1 : Gruppredovisning | 1,5 hp | U/G |
Delkurs 2: Individuell skriftlig inlämningsuppgift | 3 hp | U/G/VG |
Delkurs 2 : Gruppredovisning | 1,5 hp | U/G |
Delkurs 2 : Gruppredovisning | 3 hp | U/G |
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.
Kurslitteratur
Interkulturell praktik:
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. 245 s. Valda delar s 20-33
Bengtson Carlström, Helen (2013). Talet om barn, föräldrar och professionalitet i det mångkulturella fritidshemmet. (Masteruppsats) Linnéuniversitetet. 74 s.
Berolin, Deniz (2018). Läsa för integration. En metodhandbok. Stockholm: En bok för alla. 115 s
Bunar, Nihad. (2017) Utbildning och mångkulturalitet – det globala samhället. I (Red) Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger och Liberg, Caroline. Lärande skola bildning. Stockholm: Natur & Kultur.
S. 457-470. 13 s
Edling, Christofer & Liljefors, Fredrik (Red.) (2016). Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber. 184 s.
Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael (Red.) (2013). Barns livsvillkor: i mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur. 216 s. (sid 1-76.)
Haraldsson Sträng, Monica (2016). (Red.) Värdegrund och mångkultur i handling: i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber. 205 s. Valda delar.
Iwarsson, Petter (2007). Samtal med barn och ungdomar. Erfarenheter från arbetet på BRIS. Stockholm: Gothia. 162 s
Lahdenperä, Pirjo & Sandström, Margareta. (2017). Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (Red) Allmändidaktik- vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. 20 s.
Nilsson Folke, Jenny (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students. (Doktorsavhandling) Stockholm: Stockholms Universitet. 134 s. (sid 31-37, 105-112)
Nordheden, Inger (2015). Att äga språk är att vara rik. I A. Pihlgren (Red.) Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. S. 239-261, 23 s.
Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet - ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. (Kap 8, Att leva i många språk – translanguaging),12 s.
Selander, Staffan (2017). Design för lärande på tröskeln till ett digitaliserat samhälle. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (Red.) Allmändidaktik -vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. 13 s.
Samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar (2012) .Studieförbundet SENSUS.
www.bris.se/globalassets/pdf/bocker-och-broschyrer/samtalshandledning_samtal-med-barn.pdf 12 s
Tillkommer skönlitteratur och barnböcker ca 500 s.
Styrdokument och annat aktuellt material från Skolverket tillkommer.
Multimodal praktik:
Hansson Stenhammar, Marie-Louise (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur: En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet. (Kap 2 & 3, s. 22 – 75). 53 s.
Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2016). Fritidshem IKT - möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur och kultur. 128 s.
Klerfelt, Anna (2016). Samtalspromenader: en metod att närma sig andras perspektiv. I Elsie Anderberg (Red.) Skolnära forskningsmedotder, s 27 - 45. Lund: Studentlitteratur. 19 s
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur - teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber. 232 s.
Lindström, Lars (2012). Aesthetic learning about, in, with and through the arts: a curriculum study. International Journal of art & design education, 31(2), 166-179. 13 s.
Rohlin, Malin (Red). (2013.) Meningsskapande fritidshem – studio som arena för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur. 155 s. Valda delar.
Litteraturrefenser - så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.
Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.