Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- urskilja och kritiskt diskutera olika teoretiska perspektiv för barns skapande och kreativa läroprocesser (1)
- beskriva vilken betydelse skapande har i barns liv (2)
- redogöra för fritidshemmets kulturella uppdrag (3)
- grundläggande kunna särskilja, definiera och analysera de olika uppdragen för estetisk verksamhet i fritidshem, i samverkan med skola och i skola (4)
- visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete (5)

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- förklara och argumentera för eget ställningstagande avseende kulturbegrepp och teoribildningar kring skapande verksamhet (6)
- integrera kunskap för att analysera skapande processer som reflektion över barn, ungas och vuxnas gemensamma meningsskapande processer i avsikt att förändra och utveckla fritidshemmet som pedagogisk praktik (7)
- dokumentera och utvärdera estetiska läroprocesser (8)
- analysera barns meningsskapande på fritidshem i relation till andra praktiker (9)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- kritiskt ifrågasätta och diskutera fritidshemmet som kulturell praktik för barns möjligheter till estetiska uttryck (9)
- självständigt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå i enlighet med etablerade vetenskskapliga norer (11)
- relatera betydelsen av etiska förhållningssätt för användning av estetiska uttryck som verktyg för barns rätt (12)
- motivera val av metodiska och analytiska verktyg utifrån teoretiska ställningstaganden (13)
- identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling (14)

• Betydelsen av skapande i barns liv
• Barns position som aktiva kulturskapare i ett mångkontextuellt samhälle
• Fritidshemmet som mötesplats mellan institutionell praktik och media och populärkultur
• Grundläraren/fritidshem som kreativ inspiratör i en föränderlig praktik
• Fritidshemmets potential för barns meningsskapande och konstruktioner av identitet
• Prövning av olika metodologiska verktyg
• Granskning av estetiska läroprocesser ur olika vetenskapsteoretiska perspektiv
• Granskning av styrdokument
• Utvärdering av estetiska läroprocesser
• Formulering av vetenskapliga frågor

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Grundläggande behörighet samt lärarexamen om minst 180 hp med inriktning mot fritidshem.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen exmineras genom fyra litteraturseminarier och två individuella papers.
Litteraturseminarium I, (Lärandemål 1, 2, 6)
Litteraturseminarim II, (Lärandemål 3, 4, 7, 10)
Litteraturseminarium III, (Lärandemål 12)
Litteraturseminarium IV, (Lärandemål 8, 9)
Paper I, 5 hp, (Lärandemål 5, 11, 13, 14)
Paper II, 6 hp (Lärandemål 5, 11, 13, 14)

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. För betyget Godkänt på hela kursen krävs minst G på alla examinationsmoment och för betyget Väl Godkänt krävs dessutom minst VG på papers I och II.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till VD och skall vara skriftlig.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Litteraturseminarier	4 hp	U/G
Paper 1	5 hp	U/G/VG
Paper II	6 hp	U/G/VG

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur. 279 s. Valda delar 60 s.

Aulin Gråhamn, Lena, Persson, Magnus, & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. 236 s.

Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige. http:unicef.se/barnkonventionen (2015-04-12)

Biesta, Gert (2014). The Beautiful Risk of Education. London: Paradigm Publishers. s. 1-24. 24 s.

Burman, Anders (2014). (Red.) Konst och lärande. Essäer om estetiska lärprocesser. Södertörn Studies in Higher Education 3. Södertörns högskola. 515 s. Valda delar 80 s.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Fryødis, & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära; skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Jordan, Birgitte, & Henderson, Austin (1995). Interaction analysis: Foundations and practice. Journal of the Learning Sciences, 4. s. 39-104. 63 s.

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan barns mediakultur och pedagogisk praktik.Gothenburg Studies in Educational Sciences 256. Gothenburg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 157 s.

Klerfelt, Anna (2012). Ut på nätet – in i webben. Metaforer som verktyg för barns kommunikation. I Anna Klerfelt & Birgitta Qvarsell (Red.) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s.149 -159. Malmö: Gleerups. 10 s.

Klerfelt, Anna, & Qvarsell, Birgitta (2012). (Red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups. 221 s. Valda delar 60 s.

Klerfelt, Anna, & Haglund, Björn (2014). Walk-and-Talk-Conversations; a Way to Elicit Children’s Perspectives and Prominent Discourses in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education. Vol. 2, Issue 2/2014. s. 119-134. 15 s.

Klerfelt, Anna, & Pálsdóttir, Kolbrun (2014). Fritidshem som kunskapsfält och forskningsområde. I Anna Klerfelt & Kolbrun Pálsdóttir (Red.), Fritidshjemspedagogik, Special Issue, Barn. (3) s. 5-8. 3 s.

Lindqvist Gunilla (2003). Vygotsky's Theory of Creativity. Creativity Research Journal. 15:2-3, 245-251. 7 s.

Lindstrand, Fredrik, & Selander, Staffan (2009). (Red.). Estetiska lärprocesser; upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur. 270 sidor. Valda delar 150 s.

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lars Lindström, Viveca Lindberg & Astrid Pettersson (Red.) Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. s. 9-23. Stockholms Universitets förlag. 15 s.

Lindström, Lars (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. International Journal of Art & Design Education. 31(2). s. 166-179. 13 s.

Rohlin, Malin (2013). (Red.). Meningsskapande fritidshem – studio som arena för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur. 155 s. Valda delar 30 s.

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Riksdagen. Valda delar. Ca 100 s.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. 281 s.

Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer Fritidshem. Stockholm: Skolverket. 65 s.

Vygotskij, Lev Semenovich (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. 111 s.

Utöver denna litteratur väljer deltagarna litteratur i samråd med kursansvarig. cirka 500 s.

Sök- och skrivhjälp (2010). Litteraturreferenser – så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http:hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du/apa-harvard.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. Finns i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.