KURSPLAN
Fritidshemmets pedagogiska grunder, 15 högskolepoäng
Introduction to School-Age Educare, 15 credits
Kursplan för studenter vår 2021
Kurskod: | LFPK17 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2016-12-06 |
Reviderad av: | Utbildningschef 2020-11-03 |
Gäller fr.o.m.: | Våren 2021 |
Version: | 5 |
Diarienummer: | JU2021/4603-113 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Undervisningsområdet
|
Ämnesgrupp: | UV1
|
Fördjupning: | G1F
|
Innehåll
Kursen innehåller två delkurser om vardera 7,5 hp:
Delkurs 1: Fritidspedagogik I: Yrket och uppdraget, 7,5 hp
Delkurs 2: Fritidspedagogik II: Praktiska och estetiska lärprocesser, 7,5 hp
Delkurs 1: Fritidspedagogik I: Yrket och uppdraget, 7,5 hpSchool Age Educare I: The profession and the mission, 7,5 creditsLärandemålKunskap och förståelseEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- visa kunskap om lärarens uppdrag och fritidshemmets mål, då, nu och i framtiden
- visa förståelse för betydelsen av samverkan mellan olika aktörer runt eleven
- visa förståelse för den fria tidens lärande och meningsskapande
- visa kunskap om fritidshemsverksamheter i och utanför Sverige
Färdighet och förmågaEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- ha förmåga att skapa förutsättning för lärande och meningsskapande
- ha grundläggande förmåga att använda kvantitativ metod
Värderingsförmåga och förhållningssättEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- reflektera över elevers möjligheter för lärande och meningsskapande utifrån olika förutsättningar och uppväxtvillkor
- reflektera över elevers inflytande och delaktighet
Innehåll- Läraruppdraget
- Verksamhetens innehåll/utbildning, styrning och mål
- Fritidshemmet historik, då, nu och i framtiden
- Barns olika uppväxtvillkor
- Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering
- Drama som metod för utveckling av lärarprofessionen
- Retorik
- Nationell och internationell utblick i relation till fritidshemsverksamhet
- Samverkan med vårdnadshavare och aktörer inom och utanför skola och fritidshem
- Elevers röst - inflytande och delaktighet
- Lekens betydelse
- "Paddagogik" och elevers användande av datorer
- Olika arbetssätt: tematiskt, grupporienterat, verkstadsarbete mm
- Villkor och möjligheter för elevers matematik- och skriftspråkslärande
- Kvantitativ metod
UndervisningUndervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
ExaminationDelkursen examineras genom:
Gruppredovisning 1, 1 hp, U/G
Gruppredovisning 2, 0,5 hp, U/G
Seminarium, 2 hp, U/G/VG
Individuell laboration, 1 hp, U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift, 3 hp, U/G/VG
Delkurs 2: Fritidspedagogik II: Praktiska och estetiska lärprocesser, 7,5 hpSchool Age Educare II: Practical and aesthetic learning processes, 7,5 creditsLärandemålKunskap och förståelseEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- ha grundläggande kunskaper om teorier kring praktiska och estetiska lärprocesser
- ha grundläggande kunskaper om fritidshemmets kulturella uppdrag
- ha grundläggande kunskaper om olika typer av praktiska och estetiska uttryckssätt
Färdighet och förmågaEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- använda sig av praktiska och estetiska uttryckssätt
- reflektera kring praktiska och estetiska lärprocesser i relation till fritidshemmets praktik och elevers meningsskapande
Värderingsförmåga och förhållningssättEfter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:
- ha utvecklat förmåga att reflektera och värdera elevers möjligheter att använda praktiska och estetiska uttryckssätt utifrån olika förutsättningar och uppväxtvillkor
Innehåll- Teorier som ligger till grund för lärande genom/inom praktiska och estetiska lärprocesser och uttrycksformer
- Fritidshemmets kulturella uppdrag
Grundläggande innehåll kring:
- Dramapedagogikens betydelse för elevers lärande och meningsskapande i teori och praktik
- Musikens betydelse för elevers lärande och meningsskapande i teori och praktik
- Rörelse och dess betydelse för elevers lärande och meningsskapande i teori och praktik
- Visuell kulturs och bilds betydelse för elevers lärande och meningsskapande i teori och praktik
- Multimodalt lärande i teori och praktik
UndervisningUndervisningen bygger på ett aktivt samspel mellan lärare och studenter i form av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar individuellt och i grupp.
ExaminationDelkursen examineras genom:Individuell skriftlig inlämningsuppgift, 1 hp, U/G/VG
Gruppredovisning, 2,5 hp, U/G/VG
Grupplaboration 1-3, 3 hp U/G
Individuell laboration 1 hp, U/G
Undervisningsformer
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Genomgången termin 1 i grundlärarprogrammet eller motsvarande kunskaper.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Lärandemålen utgör grund för examination.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart. Gruppexaminationser kan i förekommande fall endast omexamineras nästa gång kursen ges.
För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga examinationsmoment samt god språkbehandling i tal och skrift. För kursbetyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på 6 hp där detta betyg kan erhållas.
En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|
Fritidspedagogik I: Seminarium | 2 hp | U/G/VG |
Fritidspedagogik I: Individuell laboration | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik I: Gruppredovisning 1 | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik I: Gruppredovisning 2 | 0,5 hp | U/G |
Fritidspedagogik l: Individuell skriftlig inlämningsuppgift | 3 hp | U/G/VG |
Fritidspedagogik II: Grupplaboration 1 | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik II: Grupplaboration 2 | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik II: Grupplaboration 3 | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik II: Individuell laboration | 1 hp | U/G |
Fritidspedagogik II: Indivuell skriftlig inlämningsuppgift | 1 hp | U/G/VG |
Fritidspedagogik II: Gruppredovisning | 2,5 hp | U/G/VG |
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering
Kurslitteratur
Delkurs 1: Yrket och uppdraget, 7,5 hp
Ackesjö, Helena, Berggren, Jonas, Dahl, Ellborg, Katarina, Friman, Per-Ola & Koskenkorva, Kari (2017). Entreprenöriell fritidspedagogik– att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation. Liber. 151 s.
Andersson, Lars (2011). Fritidshem: vägledning - pedagogiskt förhållningssätt (1. uppl.). Natur & Kultur. 139 s.
Bergkvist, Jessica, & Fuhrman, Helena (2011). Fritidshem - inspiration: meningsfull verksamhet (1. uppl.). Natur & kultur i samarbete med UR. 91 s.
Elvstrand, Helene, Lago, Lina, & Simonsson, Maria (Red.). (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Studentlitteratur. Kap 1, 4-11, 214 s.
Fjällhed, Anders, & Jensen, Mikael (Red.). (2013). Barns livsvillkor: i mötet med skola och fritidshem (1. uppl.). Studentlitteratur. Kap 1-5, 7 & 8, 89 s.
Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan, & Lager, Karin (Red.). (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (Första upplagan). Gleerups. Kap 2, 4-10, 185 s.
Hedlund, Stina & Malmsten, Linnéa (2016). IKT - möjligheter och utmaningar. Natur & kultur. 128 s.
Kane, Eva, Ljusberg, Anna-Lena & Larsson Håkan (2013). Making Magic Soup - The facilitation of play in school-age childcare. International Journal of Play, 2(1), 7-12. doi:10.1080/21594937.2013.769812
Larsen, Ann Kristin (2012). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber. 40 s.
Lindekvist, Anna-Lena (2014). Fritidshem. Matematik i aktiviteter och vardagligasituationer. Natur och kultur. 75 s.
Magnusson, Petra, Albin, Åse, Bengtsson, Sofie, Bondesson, Liselott, Cronert, Eva & Nilsson, Jessica (2016). Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet. Kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten. Skolporten numrerade artkikelsereie för utvecklingsarbete i skolan. Artikelnummer 13/2016. Kristianstad: Skolporten. 21 s.
Pihlgren, Ann S. (red) (2017). Föräldrasamverkan: Att bygga tillit. Studentlitteratur. Kap 2, 4 & 11, 47 s.
SFS 2010:800. Skollagen.
Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor. Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Skolverket. www.skolverket.se/getFile?file=2475
Skolverket (2012).
Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete-förskolväsendet. Skolverket.
Skolverket (2016). Fritidshemmet: ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Skolverket.
www.skolverket.se/getFile?file=3720
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fridshemmet 2011. Reviderad 2019. Skolverket. Kapitel 1,2 & 4, 17 s.
Sundh, Gustaf (2019). Nyckeln till skolgårdens lärande. Bonnierförlagen Lära. 115 s.
Wallman, Jonas (Red.) (2018). Fritidspedagogiskt lärande. Lärarförlaget. Kapitel 6, 10 & 11, 52 s.
Øksnes, Maria, Knutas, Agneta, Ludvigsson, Ann, Falkner, Carin & Kjaer, Bjørg (2014) Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger og fritidshjem. Barn, 3, (pp 107-123). 17 s.
Delkurs 2: Praktiska och estetiska lärprocesser, 7,5 hp
Bennyé D. Austring & Merete Sörensen (2012). A Scandinavian View on the Aesthetics as a Learning Media, Volume 2, No 2. S. 90-101, 12 s.
Bamford, Anne (2006). The Wow Factor. Global research compendium on the impact of the arts in education. Waxmann. 15s.
Burman, Anders (Red.) (2014). Konst och lärande. Essäer om estetiska lärprocesser. Södertörn Studies in Higher Education 3. Södertörns högskola. (s. 7-46, 153-182, 80 s.).
Engström, Lars Magnus (2005). Barnidrott och vuxenmotion som kullturella uttryck. Malmö Högskola: Idrottsforum.org. 12 s.
Ericson, Ingegerd. (2005) Rör dig – Lär dig. SISU idrottsböcker. 190 s.
Hansson Stenhammar, Marie-Louise (2020). Fritidshemmets pedagogiska uppdrag: undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt. Natur och Kultur. Kap , 57 s.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Skolverket.
Sotiropoulou-Zormpala, Marina (2012). Aesthetic Teaching: Seeking a Balance between Teaching Arts and Teaching through the Arts. Arts Education Policy Review. s. 123-128, 5 s. (Pdf)
Aktuellt material från Skolverket och artiklar tillkommer.
Dessutom tillkommer rapporter och kompendier efter lärares anvisningar (100 s.).
Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.
Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.
Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.