Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa kunskap om olika förskolepedagogiska inriktningar, och förståelse för dess historiska tradition och pedagogiska konsekvenser
- visa kunskap om svensk förskolepedagogik i ett internationellt perspektiv

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande som stöd till den pedagogiska verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska och reflektera över förskollärarprofessionen och dess olika inriktningar, samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utveckling av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet
- kunna problematisera och analysera förskollärarprofessionen utifrån olika vetenskapliga perspektiv, samhälleliga villkor och etiska aspekter med särskilt beaktande av barns rättigheter enligt barnkonventionen

• Förskolläraryrkets ansvarsområden
• Förskollärarens yrkesetik
• Juridik i förskolan
• Ömsesidigt förhållande mellan kunskapsutveckling (EDU) och barnomsorg (CARE)
• Internationella perspektiv på förskolläraryrket

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 75 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK från termin 1 samt 30 hp förskolepedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-4) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom tre examinationsuppgifter:

• Gruppseminarium, 1,5 hp, U/G
• Gruppseminarium/Workshop, 3 hp, U/G/VG
• Individuell inlämningsuppgift, 3 hp, U/G/VG

För kursbetyget Godkänd på hela kursen krävs god språkbehandling i tal och skrift samt betyget Godkänd i kursens samtliga moment. För kursbetyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på examinationsuppgiften gruppseminarium/individuell reflektion eller examinationsuppgiften individuell inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Gruppseminarium	1,5 hp	U/G
Gruppseminarium/Individuell reflektion	3 hp	U/G/VG
Individuell inlämningsuppgift	3 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Ahlquist, Eva-Maria, Gustavsson, Christina & Gynther, Per. Montessoripedagogik i dåtid och samtid. Ur Forsell, Anna (red.) (2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 18 s.

Ahlstrand, Elisabeth (2007). Lärares samarbete över professionsgränser. Ur Granström, Kjell (red.) Forskning om lärares arbete i klassrum (33) (Forskning i fokus). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. URL:http/ / www.skolverket.se/publikationer?id=1846 (2011-06-28) ISBN 9789185589265. 12 s.

Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.)(2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Valda delar.

Anderstaf, Susanna (2014). ”Behöver dom inte lära sig turtagning längre!” – En diskursanalys av att bli en medforskande förskollärare. Malmö: Malmö Högskola. 39 s.

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. 13 s.

Dahlberg, Gunilla & Åsén, Gunnar. Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Ur Forsell, Anna (red.) (2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 22 s.

Downing-Wilson, D., Lecusay, R., Cole, M. (2011). Design experimentation and mutual appropriation: Two strategies for university/community collaborative after school interventions. Theory & Psychology, 21 (5), 656-680. 24 s.

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagser, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. s.12-107, 223-265. 137 s.

FN, Barnkonventionen (1989). Finns tillgänglig på internet.http:unicef.se/barnkonventionen/las-texten

Johansson, Eva & Thornberg, Robert (2014). Värdepedagogik – Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber. 248 s.



Lindholm, Marika. Waldorfpedagogiken och waldorfskolan. Ur Forssell, Anna (red.)(2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 14 s.

Löfgren, H. (2015). A noisy silence about care: Swedish preschool teachers´talk about documentation. Early Years, 2015. doi: 10.1080/09575146.2015.1062744

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (Red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Moss, Peter (2006). Structures, Understandings and Discourses: possibilities for re-envisioning the early childhood worker. Contemporary Issues in Early Childhood 7(1), 30-39. 10 s.

Nilsson, Marco (2019). Juridik i professionellt lärarskap - lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups. 150 s.

Nordheden, Inger. Freinet och arbetets pedagogik. Ur Forsell, Anna (red.)(2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 17 s.

Ohrlander, Kajsa, Palmer, Anna & Thelander, Lina (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej...." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. S. 142-156 i Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) En rosa pedagogik. Stockholm: Liber. 14 s.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande och lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber. 237 s.

Sheridan, Sonja, Sandberg, Anette & Williams, Pia (2017). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur. 139 s.

Skolverket (2014). Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Fritzes. 64 s.

Referenslitteratur:
Vetenskapliga artiklar och övrigt material kan tillkomma.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.