KURSPLAN
Förskollärarens profession, 7,5 högskolepoäng
The Preschool Teacher Profession, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2020
Kurskod: LFPN16
Fastställd av: Utbildningschef 2019-08-15
Reviderad av: Utbildningschef 2020-05-04
Gäller fr.o.m.: Hösten 2020
Version: 2
Diarienummer: §20/020
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV1
Fördjupning: G2F
Huvudområde: Pedagogik

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- visa kunskap om olika förskolepedagogiska inriktningar och förståelse för dess pedagogiska konsekvenser
- visa kunskap om svensk förskolepedagogik i ett internationellt perspektiv

Färdighet och förmåga

- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande som stöd till den pedagogiska verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska och reflektera över förskollärarprofessionen och dess olika inriktningar, samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utveckling av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet
- kunna problematisera och analysera förskollärarprofessionen utifrån olika vetenskapliga perspektiv och etiska aspekter med särskilt beaktande av barns rättigheter

Innehåll

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Godkänt resultat på minst 75 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK från termin 1 samt 30 hp förskolepedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-4) eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom två seminarier och en gruppredovisning med individuell inlämningsuppgift.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på gruppredovisning med individuell inlämningsuppgift samt seminarium II.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Seminarium I2 hpU/G
Gruppredovisning med individuell skriftlig inlämningsuppgift3 hpU/G/VG
Seminarium II2,5 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Ahlquist, Eva-Maria, Gustavsson, Christina & Gynther, Per. Montessoripedagogik i dåtid och samtid. Ur Forsell, Anna (Red.) (2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 18 s.

Ahlstrand, Elisabeth (2007). Lärares samarbete över professionsgränser. Ur Granström, Kjell (Red.) Forskning om lärares arbete i klassrum (33) (Forskning i fokus). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. URL:http/ / www.skolverket.se/publikationer?id=1846 (2011-06-28) ISBN 9789185589265. 12 s.

Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.)(2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Valda delar.

Anderstaf, Susanna (2014). ”Behöver dom inte lära sig turtagning längre!” – En diskursanalys av att bli en medforskande förskollärare. Malmö: Malmö Högskola. 39 s.

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. 13 s.

Dahlberg, Gunilla & Åsén, Gunnar. Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Ur Forsell, Anna (Red.) (2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 22 s.

Downing-Wilson, D., Lecusay, R., Cole, M. (2011). Design experimentation and mutual appropriation: Two strategies for university/community collaborative after school interventions. Theory & Psychology, 21 (5), 656-680. 24 s.

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagser, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. s.12-107, 223-265. 137 s.

FN, Barnkonventionen (1989). Finns tillgänglig på internet.http:unicef.se/barnkonventionen/las-texten

Johansson, Eva & Thornberg, Robert (2014).
Värdepedagogik – Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber. 248 s.

Lindholm, Marika. Waldorfpedagogiken och waldorfskolan. Ur Forssell, Anna (Red.)(2018)
. Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 14 s.

Löfgren, Håkan (2015).
A noisy silence about care: Swedish preschool teachers´talk about documentation. Early Years, 2015. doi: 10.1080/09575146.2015.1062744

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (Red.) (2014).
Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Moss, Peter (2006).
Structures, Understandings and Discourses: possibilities for re-envisioning the early childhood worker. Contemporary Issues in Early Childhood 7(1), 30-39. 10 s.

Nilsson, Marco (2019).
Juridik i professionellt lärarskap - lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups. 150 s.

Nordheden, Inger. Freinet och arbetets pedagogik. Ur Forsell, Anna (red.)(2018). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 17 s.

Ohrlander, Kajsa, Palmer, Anna & Thelander, Lina (2011). "Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej...." Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. s. 142-156 i Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (Red.)
En rosa pedagogik. Stockholm: Liber. 14 s.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014).
Det lekande och lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber. 237 s.

Sheridan, Sonja, Sandberg, Anette & Williams, Pia (2017).
Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur. 139 s.

Skolverket (2014).
Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Fritzes. 64 s.

Referenslitteratur:
Vetenskapliga artiklar och övrigt material kan tillkomma.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:
ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns i kursens aktivitet på lärplattformen.