Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- beskriva skolväsendets organisation, villkor och styrning
- redogöra för skolväsendets värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna
- beskriva grundläggande läroplansteori
- beskriva didaktikens grundläggande frågor

- tillämpa och tolka styrdokument för skolväsendet
- använda det svenska språket i tal och skrift för professionella och akademiska syften som läraryrket kräver

- reflektera över och kommunicera skolväsendets roll i historiska och samhälleliga perspektiv
- reflektera över och kommunicera om förskolläraruppdraget i relation till skolväsendets värdegrund

• Historiska och nutida perspektiv på skolväsendets uppdrag, organisation, styrning och utbildning
• Förskolans uppdrag och framväxt i svenska skolväsendet
• Skolväsendets värdegrund innefattande grundläggande demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och social hållbarhet
• Skoljuridik
• Skolväsendet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Lärarens uppdrag
• Läroplansteori
• Didaktikens grundläggande frågor
• Pedagogik ur ett idéhistoriskt och utbildningsfilosofiskt perspektiv
• Kommunikativa uttryckssätt i professionsuppdrag och akademiska sammanhang
• Akademiskt skrivande
• Informationssökning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6, Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärande utgör grund för examination.

Formerna för examination är individuell skriftlig tentamen, grupplaboration och seminarier.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget
Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på alla examinationsmoment där detta betyg kan erhållas.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen, 1	1 hp	U/G
Individuell skriftlig tentamen, 2	3,5 hp	U/G/VG
Grupplaborationer	2 hp	U/G
Seminarium 1	1,5 hp	U/G
Seminarium 2	2,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Bergman, Marina. (2022). Att studera på högskolan: studieteknik och motivation på vägen. Studentlitteratur. 248 s.

Engdahl, Ingrid, Ärlemalm-Hagsér, Eva (Red.) (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Liber. 286 s.

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (Red.) (2020). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Natur & Kultur. Valda delar, ca 250 s.

Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (Red.). (2022). Att styra förskolan med värdegrund. Studentlitteratur. 146 s.

Skolverket (2018). Läroplan förskolan Lpfö 18. Skolverket. 20 s.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Skolverket. 262 s.

Utbildningsdepartementet (2006). Förskola i politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Regeringskansliet.
90 s. Finns att hämta som pdf.

SFS (2010:800). Skollagen. Norstedts juridik. 228 s. Finns att hämta som pdf.

Wahlström, Ninni (2022/2023). Läroplansteori och didaktik. (2 uppl.). Gleerup Utbildning AB. 213 s.

Artiklar och annan litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.

Referensmaterial
Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. Liber. 336 s.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen