Efter avslutad kurs förväntas studenten:

- ha kunskaper om den aktuella internationella världsordningen, dess aktörer och historiska framväxt
- ha grundläggande kunskaper om centrala samhällsvetenskapliga perspektiv och begrepp kring globalisering och internationella relationer
- ha grundläggande kunskaper om centrala freds-, rättvise- och hållbarhetsutmaningar
- ha grundläggande kunskaper om vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt skrivande

- visa förmåga att kritiskt diskutera centrala begrepp och teorier om globalisering och internationella relationer
- visa förmåga att söka information, bearbeta data avseende kursens problemställningar samt presentera sådan muntligt och skriftligt

- visa förmåga att kritiskt diskutera och värdera information kring de frågeställningar som kursen behandlar
- ha utvecklat grundläggande förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt och dessutom grundläggande förståelse för etiska dilemman

• Historisk bakgrund till den internationella världsordningen, kolonialisering och avkolonialisering, det kalla kriget och den samtida intensifierade globaliseringen
• Samhällsvetenskapliga perspektiv på globalisering, centrala rättvise- och hållbarhetsutmaningar i skilda sociala och geografiska kontexter
• Grundläggande introduktion till det vetenskapliga förhållningssättet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A. Eller:
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom följande delmoment:

Övnings- och seminarieuppgift, 2,5 hp
Uppgiften förbereds och bearbetas i grupp och examineras individuellt. Uppgiften bedöms som Underkänd eller Godkänd.
Uppgiften examinerar lärandemålen avseende färdigheter och förmågor samt förhållningssätt och värderingar enligt ovan.

Tentamen, 5 hp
Individuell tentamen examinerar alla examensmål enligt ovan genom urval av kursinnehållet. Tentamen bedöms som Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd.

För Godkänt betyg på kursen ska båda delmomenten vara examinerade med minst Godkänd som betyg. För Väl Godkänt betyg på kursen krävs Väl Godkänt betyg på tentamen.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till VD och skall vara skriftlig.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Övnings- och seminarieuppgift	2,5 hp	U/G
Tentamen	5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministration. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Urval.

Bell, Philip (2003). Världen efter 1945. Stockholm: Bokförlaget Prisma.(Tillhandahålles av institutionen.) I urval. 200 sid.

Campbell, Patricia; MacKinnon, Aran & Stevens, Christy R. (2010). An Introduction to Global Studies. Wiley-Blackwell. Urval.

Diamond, Jared (2005). Guns, Germs and Steel: The Fates of Human Societies. New Yorks: W.W Norton & Co.(Någon av upplagorna eller E-boken eller den svenska utgåvan Vete, vapen och virus).

Giddens, Anthony & Sutton, Philip (2014.) Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Urval.

de Vylder, Stefan. (2013). Utvecklingens drivkrafter. Om fattigdom, rikedom och rättvisa i världen. Stockholm: Forum Syds förlag, Del 1 och 2. 82 sid.

Williams, G., Meth, P., Willis, K. (2014). Geographies of Developing areas: The global south in a changing world (2:d edition). London & New York. Routledge.

Kompendium och artiklar samt referenslitteratur tillkommer.

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http:pingpong.ju.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).