Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för historiedidaktiska perspektiv i samhället och skolan samt historiedidaktisk forskning
• förklara det historiska förloppet under perioden efter 1945 i såväl internationell som svensk historia
• redogöra för historievetenskapliga teman ur ett nationellt och internationellt perspektiv
• beskriva grundläggande historievetenskaplig källkritik och metod
• identifiera historievetenskapliga problem

• planera en lektionsserie i ämnet historia, inklusive bedömning, med beaktande av olika ämnesdidaktiskt relevanta metoder och teorier, inklusive teorier om lärande samt forskning för att främja språk- och kunskapsutveckling och med hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar i ungdoms- och vuxenutbildning
• tillämpa bedömningsstrategier för att göra bedömning av autentiskt bedömningsunderlag, såväl formativt som summativt med relevans för historieämnet utifrån aktuella styrdokument
• använda observation som vetenskaplig metod för insamling och analys av information av relevans för den kommande professionen som historielärare
• använda det svenska språket i tal och skrift på ett ändamålsenligt sätt både i professions- och akademiska sammanhang
• tillämpa digitala verktyg, digital litteracitet och ett källkritiskt förhållningssätt vid sökning av forskning av relevans för historieämnet och dess didaktik
• tillämpa estetiska lärprocesser i olika genrer och i olika medier för att bredda den ämnesdidaktiska repertoaren
• sammanfatta och reflektera över olika teman utifrån ett historievetenskapligt perspektiv
• planera och genomföra ett vetenskapligt arbete, utformad i enlighet med historievetenskapliga principer

• analysera och problematisera val av pedagogiska verktyg och didaktiska metoder
• kritiskt reflektera över historieämnet i relation till relevanta samhälleliga aspekter
• analysera och utvärdera sin egen lärandeprocess i förhållande till tidigare erhållen erfarenhet, kursens innehåll, genomförd lektionsplanering och den framtida professionen
• kritiskt diskutera hur en historisk problematik kan betraktas ur olika perspektiv
• kritiskt diskutera och problematisera det historiska förloppet efter 1945 i såväl internationell som svensk historia
• kritiskt granska och kontextualisera olika historiska teman ur ett nationellt och internationellt perspektiv
• kritiskt reflektera över historievetenskaplig källkritik och metod
• kritiskt granska historievetenskapliga texter och källor samt förhålla sig kritisk i relation till sina egna texter

Delkurs 1: Kallt krig och globalisering, efter 1945, 5 hp
Cold War and Globalization, after 1945, 5 credits

Innehåll

• Översikt av det historiska förloppet efter 1945
• Sverige, Norden och övriga Europa belyses komparativt med globala utblickar

Examination
Formerna för examination är individuell skriftlig tentamen.


Delkurs 2: Historiedidaktik, 7,5 hp
History didactics, 7.5 credits

Innehåll

• Historieundervisning utifrån interkulturella och intersektionella perspektiv
• Pedagogiska verktyg och historiedidaktiska perspektiv på historia i samhället och skolan
• Undervisningsstrategier, lektionsplanering, bedömning och betygsättning i historieämnet

Examination
Formerna för examination är individuell skriftlig inlämningsuppgift och seminarium.


Delkurs 3: Historisk metod, 5 hp
Historical Method, 5 credits

Innehåll

• Historia som vetenskap
• Övningar och tillämpningar av historisk metod
• Observation som vetenskaplig metod

Examination
Formerna för examination är individuell skriftlig inlämningsuppgift och seminarium.


Delkurs 4: Uppsats, 7,5 hp
Essay, 7.5 credits

Innehåll

• Författande av en uppsats, utformad i enlighet med historievetenskapliga principer
• Försvarande av egen uppsats vid seminarium och genomförande av opposition på annans uppsats

Examination
Delkursen examineras genom att studenten författar en historievetenskaplig uppsats, samt försvararar denna, genomför opposition samt deltar i ytterligare fyra seminarier.


Delkurs 5: Tematiska studier, 5 hp
Thematic Studies, 5 credits

Innehåll

• Tematiska studier inom historievetenskap, specificeras i separat studieguide

Examination
Formerna för examination är individuell skriftlig inlämningsuppgift och seminarium.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt genomgången kurs Historia för ämneslärare I, 30 hp eller motsvarande varav minst 7,5 hp ska vara godkänt.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på minst 22,5 hp.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle. Omexaminationerna av seminarier sker genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter eller ett seminarium.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Kallt krig och globalisering: individuell skriftlig tentamen	5 hp	U/G/VG
Historiedidaktik I: Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium	2,5 hp	U/G/VG
Historiedidaktik II: Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium	2,5 hp	U/G/VG
Historiedidaktik III: Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium	2,5 hp	U/G/VG
Historisk metod: Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium	5 hp	U/G/VG
Uppsats	7,5 hp	U/G/VG
Tematiska studier: Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium	5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Delkurs 1: Kallt krig och globalisering, efter 1945, 5 hp
Gustafsson, Harald (2017). Nordens historia. (tredje uppl.). Studentlitteratur. 50 sidor.

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2019). Det svenska samhället 1720-2018.
(Sjätte uppl.). Studentlitteratur. 120 sidor.

Rydström, Jens & Tjeder, David (2021). Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. (Andra uppl.) Studentlitteratur. 120 sidor.

Wiesner, Ebrey et al. (2021). A History of World Societies. (Tolfte uppl.). Macmillan learning. 100 sidor.

Kompendiematerial om avkoloniseringen. 200 sidor. Tillhandahålls av HLK.

Delkurs 2: Historiedidaktik 7,5 hp
Axelsson Yngvéus, Cecilia & Johansson, Patrik. (2018). Upptäck historien genom källorna. I Martin Stolare & Joakim Wendell (Red.) Historiedidaktik i praktiken. För lärare 4-6. (s.101–122). Gleerups. 21 sidor.

Grönlund, Agneta. (2017). Återkoppling för lärande. I Kenneth Nordgren, Christina Odenstad & Johan Samuelsson (Red.) Betyg i teori och praktik (s. 93–103). Gleerups. 10 sidor.

Hermansson Adler, Magnus (2014). Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. (tredje uppl.) Liber. 140 sidor.

Jarhall, Jessica (2012). Undervisningsmönster och strategier i historieundervisning: jämförelser mellan erfarna lärare på högstadiet och på gymnasiet. I Hans Löden (Red.), Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap (s. 97–112). Karlstad University Press. Finns att ladda ner som pdf: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:559389/FULLTEXT02. 15 sidor.

Jönsson, Anders. (2020). Lärande bedömning. Gleerups. Finns som pdf på Canvas. 21 sidor.

Kakoulidou, Kristina & Ammert, Niklas (2021). Att bedöma det som bedömas ska: provuppgifter i relation till vad styrdokumenten föreskriver. I David Ludvigsson & Lars Andersson Hult (Red.), Att bedöma i historieämnet. Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov. Aktuellt om historia 2020:1-2 (s. 67–85). Historielärarnas förening. Finns som pdf på Canvas. 18 sidor.

Leighton, Ralph & Nielsen, Laila (2020). Analysis and Conclusions. I: Ralph Leighton & Laila Nielsen (Red.). The citizen in teaching and education: student identity and citizenship (s. 311–341). Palgrave Macmillan. 30 sidor.

Liljegren, Bengt (2012). Att undervisa i historia: tusen och ett sätt att inspirera sina elever. Studentlitteratur. 231 sidor.

Loomba, Ania (2006) Kolonialism/Postkolonialism. Tankekraft. 15 sidor.

Lozic, Vanja (2003). Historieundervisningens utmaningar: Historiedidaktik för 2000-talet. Gleerups. www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405027/FULLTEXT01.pdf. 157 sidor.

Långström, Sture & Viklund, Ulf (2010). Metoder: undervisning och framträdande. Studentlitteratur. 194 sidor.

Nordgren, Kenneth. (2017). Betygsättning och bedömning i historia. I Kenneth Nordgren, Christina Odenstad & Johan Samuelsson (Red.), Betyg i teori och praktik (s. 169–180). Gleerups. 11 sidor.

Persson, Anders & Berg, Mikael (2021). Historiskt resonerande i skolan. I David Ludvigsson & Lars Andersson Hult (Red.), Att bedöma i historieämnet. Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov. Aktuellt om historia 2020:1-2 (s. 87–109). Historielärarnas förening. Finns som PDF på Canvas. 22 sidor.

Persson, Anders & Stolare, Martin (2018). Att använda historiska begrepp. I Martin Stolare & Joakim Wendell (Red.), Historiedidaktik i praktiken. För lärare 4-6. (s. 145–158). Gleerups. 13 sidor.

Salomon, Kim (2014). Mångfald och likriktning. I Maria Sjöberg (Red.), En samtidig världshistoria. Studentlitteratur. 16 sidor.

Schiöler, Katarina (2012). Kurskonstruktörer i ett målstyrt system – en studie av hur två lärare planerar en gymnasiekurs i historia. I Hans Löden (Red.), Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap (s. 231-246). Karlstad University Press. Finns att ladda ner som pdf: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:559389/FULLTEXT02. 15 sidor.

Sen, Amartya (2005). Identitet och våld. Prolog + kapitel 2. 15 sidor.

Skolverket (2011). Gymnasieskolans läroplan samt ämnesplaner med tillhörande kommentarmaterial för ämnet historia. Kap. 1 och 2. Skolverket. http:www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan

Skolverket (2022). Att planera, bedöma och ge återkoppling: stöd för undervisning. Skolverket. http:www.skolverket.se/publikationer?id=7824

Skolverket (2022). Grundskolans läroplan samt kursplaner med tillhörande kommentarmaterial för ämnet historia, kap. 1 och 2. Skolverket. http:www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa- grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022

Stolare, Martin & Wendell, Joakim (Red.) (2023). Historiedidaktik i praktiken. För lärare 4-6. Gleerups. 184 sidor.

Wikström, Christina (2013). Konsten att göra bra prov: vad lärare behöver veta om kunskapsmätning. Natur & Kultur. 193 sidor.


Delkurs 3: Historisk metod, 5 hp
Gustavsson, Martin & Svanström, Yvonne (2018). Metod: guide för historiska studier. Studentlitteratur. 317 sidor.

Kompendiematerial, 300 sidor. Tillhandahålls av HLK.

Delkurs 4: Uppsats, 7,5 hp
Kompendiematerial. 30 sidor. (Finns som PDF på Canvas). Litteratur tillkommer beroende på val av tema.


Delkurs 5: Tematiska studier, 5 hp
Litteratur tillkommer beroende på val av tema.


Referenslitteratur
Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. (4:e upplaga). Liber.

Øyen, & Solheim, B. (2015). Akademiskt skrivande. En skrivhandledning. Gleerups Utbildning.


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
https:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/referenshantering.html

Källkoll: Studentens guide till att undvika plagiering
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen.