KURSPLAN
1900-talshistoria - kronologi och perspektiv, 7,5 högskolepoäng
History of the 20th Century - Chronology and Perspectives, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2017
Kurskod: LHKG17
Fastställd av: Utbildningschef 2016-12-14
Gäller fr.o.m.: Våren 2017
Version: 1
Diarienummer:HLK 2016/4913-313
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Humanistiska området
Ämnesgrupp: HI2
Fördjupning: G1N
Huvudområde: Historia

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- beskriva huvuddragen i 1900-talets historia med speciell inriktning på det europeiska och svenska förloppet
- anlägga flera perspektiv på historiska förlopp

Färdighet och förmåga

- förhålla sig till olika typer av historiskt källmaterial
- använda källkritisk metod på ett grundläggande sätt

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- värdera hur olika betraktelsesätt på historien kan ge upphov till skiftande beskrivningar och tolkningar
- kritiskt reflektera över historiens (historiska och samtida) samverkan med det omgivande samhället

Innehåll

• 1900-talets översiktliga historiska förlopp, politiskt, socialt och ekonomiskt
• Tematiska perspektiv på 1900-talet (Tysklands uppgörelse med nazismen, historien speglad genom annonser och populärkultur t.ex.)
• Historiekulturella perspektiv på 1900-talet (hur skildringar av 1900-talshistoria är sammanlänkade med både politik och personliga identitetsfrågor)

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Kursen examineras genom dels en individuell skriftlig tentamen (som främst examinerar kursens kunskapsmål), dels en individuell skriftlig inlämningsuppgift (som omfattar alla lärandemål i kursen). För betyget Godkänd på kursen krävs Godkänt betyg på de båda examinationerna. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Baskunskapsdugga3 hpU/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift4,5 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Andersson, Lars I (2003). Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Stockholm: Liber. Bokens sista 250 sidor används.

Eberan, Barbro (2009). ”Tyskar som gärningsmän? Tyskar som offer?”, Aktuellt om historia 2009:1. Bromma: Historielärarnas Förening. 12 sidor (tillhandahålles av kursansvarig).

Karlsson, Klas-Göran (2003). Europa och världen under 1900-talet. Stockholm: Liber. 260 sidor.

Karlsson, Klas-Göran (2014). Urkatastrofen. Första världskrigets plats i den moderna historien. Stockholm: Atlantis. 290 sidor.

Kingsepp, Eva (2012). ”Populärkulturen och förhållandet till Nazityskland”, Eva Kingsepp & Tanja Schult (red.), Hitler für Alle. Populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen. Stockholm: Carlssons. 17 sidor (tillhandahålles av kursansvarig).

Svensson, Carl-Johan (2007). ”Från Winston Churchill till Bobby Sands. Ideologiskt laddade gatunamn och monument i Teheran”, Scandia 2007:2. 20 sidor (tillhandahålles av kursansvarig).

Svensson, Carl-Johan (2014). ”Diverseannonser som möjlighet i historieundervisningen”, Hans Albin Larsson (red.), 14 röster kring samhällsstudier och didaktik. Jönköping: Samhällsstudier och didaktik. 20 sidor (tillhandahålles av kursansvarig).

Valbar litteratur till den skriftliga inlämningsuppgiften tillkommer. Ca 100 sidor.

Enstaka artiklar kan tillkomma. Ca 50 sidor (tillhandahålles i så fall av kursansvarig).

Referenslitteratur

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet.
Interaktiva antiplagiatguiden. http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).